Because Tim Minchin is awesome.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ännu en blogg. Här finner du inlägg om spel, vetenskap, mitt liv i allmänhet och annat trams som jag kanske kommer på. Results may vary. Batteries not included.
2 kommentarer:
hahaha fy fan vad bra!!
Tack förresten för födelsedagspresenten... Tim Minchin är en ny favorit!
Måste säga en sak om karlns övertygelse, dock. Att Storm i berättelsen är en typisk new age hippy i all ära, men hans är övertygelsen av ett tusenårigt dilemma.
Asimov sa att överlägsen teknologi verkar som magi innan den blivit förstådd. Minchins överlägsna kallrop på "sunt förnuft" är väl känd genom tiderna. Vetenskapens historia speglar lika mycket intolerans till sanningen som religionens; allt beror på vart i tiden man befinner sig, i vad man är redo att acceptera som vetenskaplig sanning.
Berätta till exempel för en vetenskapsman anno 1830 om dagens teknologi, så skulle densamme avfärda allting på samma sätt som Minchin avfärdar snäppet bakom kvantfysikens framsteg.
En liten liten detalj som är så lätt att glömma i det hela om förståelsen av Universum och förmågan att beräkna dess maskineri, är Medvetandet som varseblir det hela. Allt som människan har kommit underfund med och utvecklat genom tiderna, kommer från förmågan att observera maskineriet. Det som använder maskineriet som sinnen för att skåda in i det är fortfarande "the wild card": Medvetandet.
Han nämner häftigheten i att vara så liten och obetydlig i det stora Universum, men tänk vad litet och obetydligt Universum är om det inte finns något som varseblir det!
Det ena gör inte det andra mer eller mindre meningfullt. Ekvationen är hel i Medvetandet = Universum, för en kan inte finnas utan den andra. Och medvetandet är lågan som kan fantisera och utveckla, själva kärnan i evolutionen.
Nog med detta för idag, men visst ger det allt mer av vad Michin säger när han frågar, "Isn't this enough? This?!"
Skicka en kommentar