An Engineer's Guide to Cats

Kattägande från en högst vetenskaplig synvinkel. Enjoy. (Tack till Pär för länken.)

Kattspecial del III

Nu är det dags för den avslutande delen i kattspecialen:



Namn: Ninja
Alias: Skitunge
Ålder: Ca. 1 år
Favoritsysslor: Jaga allt som rör sig, bita folk.

Ninja är den yngsta medlemmen i familjen, och den första katten som vi skaffade "tillsammans". I likhet med Gurli har Ninja sitt ursprung i Tvärskogiansk vildkattism. Hon är nu inte ens ett år gammal, och det märks att hon fortfarande har en del kattunge i sig.


"NOM!"

Ninja älskar mest av allt att jaga saker. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, bollar, småkryp, Gurli, fötter, solkatter, spikar, totalt inbillade saker (på sistone har hon tillbringat långa minuter med att stint stirra upp i taket och hoppas se något av intresse) och sig själv. Ytterligare ett jaktföremål, och ett av Ninjas favoritsaker i hela världen, är sugrör. Dessa ska helst avnjutas med en husse eller matte i andra änden så att den rör på sig lite sådär skojigt.


Ninja strikes when you least expect it.

Hon har en del andra små egenheter också. Säger man hennes namn på rätt sätt när hon sitter på golvet framför en så välter hon omedelbart och visar magen. En oinsatt kan tro att det är för att hon vill bli kliad där. Ett försök till detta visar dock att det egentligen är en listig fälla, och den intet ont anande handen blir snabbt angripen med både klor och tänder. Hon har dessutom ett abnormt intresse för toalettstolen (särskilt när den spolar) och mina kalsonger (dock lyckligtvis inte när jag har dem på mig).


Handfat kan också vara roliga.

Ninja är ett bus. Däri råder ingen tvekan. Men det säger inte att hon inte kan vara kelen också. Hon är egentligen väldigt folkkär. Detta märks i synnerhet på morgonen då Ninja tycker att vi sovit länge nog och börjar högljutt klaga om sin ensamhet (vi sover med katterna utestängda ur sovrummet mycket eftersom Ninja ser sängen som sin personliga lekplats). När någon av oss (oftast fästmön) sedan stiger upp tillbringar Ninja en stund med att ligga och "massera" den personens mage och spinna förnöjt. Denna stunds stillhet är snart bortglömd och då är det återigen dags att rusa genom lägenheten och jaga upp "tanterna".


Även småbusar måste sova ibland.

The end.

Kattspecial del II

Kattspecialen fortsätter denna vecka med vårt mellanbarn:



Namn: Gurli (utt. som engelskans "girly")
Alias: Gurlibus
Ålder: Ca. 5 år
Favoritsysslor: Sola, spana fåglar, äta skinka, bita husse

Gurli är min fästmös katt egentligen, som senare blev vår katt när vi flyttade ihop (fast hon är fortfarande mattes bäbis). Hon hittades vid en brunn i Tvärskog som liten kattunge där hon satt och fräste, och efter några veckors matande och kelande bestämdes det att Gurli skulle bli innekatt. Hon döptes efter namnsdagen på dagen hon hittades (28:e augusti), som även räknas som hennes födelsedag.


Skulle JAG ha varit vildkatt? Skulle inte tro det!"

När hon först flyttade in till lägenheten i stan var hon inte en särskilt glad katt, och Gaia hjälpte inte direkt till. Hon gav yttring för sitt misstycke genom allmänt bus och genom att pissa på mattes sida av sängen. Hon har sedan dess lugnat ner sig en del, i synnerhet sen den tredje katten kom till lägenheten. Hon har alltid gillar att bita mig i handen när tillfälle ges.


Numera räcker lite solsken för att göra en glad kisse.

Hennes största nöjen inkluderar att sova i solskenet på fönsterbrädan eller på soffryggen. Hon är även väldigt förtjust i att sitta vid fönstret och "skälla" på fåglar som råkar befinna sig utanför. Hon har dessutom gjort till sport att tugga på krukväxterna och sen smita därifrån så fort hon blir upptäckt.


Gurli vid sitt favoritfönster för fågelspaning.

Hon är i slutändan ett riktigt mellanbarn, som inte är särskilt extrem åt något håll, förutom när gäller humörsvängningar. Hon kan snabbt gå mellan kel och bit, och både vara kompis med den yngste och några minuter senare jaga henne hejdlöst genom lägenheten (eller tvärtom). Gaia tenderar hon mest att undvika helt.


"Snälla, nämn inte den där tanten..."

Och hon älskar skinka.

Fortsättning följer...

Kattspecial del I

Cyniska söndag utgår denna helg för att istället kunna ge denna specialrapport.

Det har slagit mig att jag på denna blogg aldrig har introducerat dem andra medlemmarna i hushållet, nämligen våra katter. Därför följer nu en bildspecial i tre delar, med start med den äldste:



Namn: Gaia
Alias: Hertiginnan av Oxhagen
Ålder: Ca. 9 år
Favoritsysslor: Sova, tigga mat, kråma sig, vara förnäm

Gaia är en kvartsperser som föddes i familjehemmet i Trekanten våren 1999. Eftersom jag var i sista året i gymnasiet och ännu inte visste var jag skulle läsa vidare bestämde jag mig att göra henne till "min" katt som jag senare skulle ta med mig. Nu blev det så att jag läste i Kalmar så det blev inget utflytt på ett bra tag, men hon blev liksom ändå "min katt".


"Vadå 'din'"?

Gaia är något av en expert på att vara adlig. För det mesta verkar hon tycka sig vara betydligt finare än resten av pöbeln som bor i lägenheten. Hon tigger mat med små förnäma pip och när hon vill bli klappad kan hon ibland ställa sig på bakbenen och vifta med tassen i vår generella riktning.


Gaia demonstrerar sina Jedikrafter

Hennes image förstörs dock rätt ofta då hon ofta plötsligt får fnatt och rusar genom lägenheten, knarkar kattmynta eller intar sin favoritsovställning. Hon är nämligen en katt som gillar att sova på rygg (något som uppmuntrar till magkliande som bonus). Dessa ställningar brukar vara långt ifrån "graciösa". Snarkar gör hon också.


"Zzzzz... pöbel... zzz..."

Men vad gör det när man är hertiginna? Eller var det prinsessa? Drottning? Grevinna? All of the above?


Som adelsdam är det viktigt att hålla tungan rätt i mun.

Fortsättning följer...