söndag, juli 27, 2008

Mini-CS: Prioriteringar

(Jag hade egentligen inte tänkt skriva någon Cyniska Söndag idag, men idiotin hos vissa folk i det här landet kräver ibland uppoffringar.)

Är mustascher onda? Det finns väl vissa som tycker det, tillräckligt många för att det kunde bli "tittarstorm" mot Rapports nyhetsuppläsare Rikard Palms nya överläppsvärmare, som han visst hade mage att anförskaffa under sin semester.

Man upphör aldrig att förvånas över idioters prioriteringsförmåga. Rapportsändningen i sig innehöll nyheter om bland annat bombdåd i Kina med syfte att förstöra OS, flera bombdåd i Indien, en man som knivskars i halsen i Malmö, en försvunnen kvinna hittad död, samt utebliven ersättning vid försenade och inställda semesterflyg. Allt detta var dock uppenbarligen av mindre vikt än uppläsarens mustasch. Man kan också ha funderingar om dessa individers liv när de känner att behovet att ringa till SVT och klaga på denna håriga skymf överröstar allt annat som de kan tänkas ha gjort i stället.

Personligen tycker jag f ö att han såg snyggare ut med utväxten, men som en typisk mäha var han tvungen att gå med på pöbelns krav. Det verkar som om man alltid kan få igenom vad man vill i det här landet bara man är tillräckligt högljudd och galen.

Som en intressant bisak anmärkte jag också på att Aftonbladet hade en liten omröstning i samband med artikeln om vem som har/hade "tidernas mustasch". Själv blev jag aningen sur att den självklare vinnaren inte fick vara med:

torsdag, juli 24, 2008

Recension: Super Smash Bros. Brawl

Så var det äntligen dags för Recensionen. Jag har ju tjatat rätt länge om det, så nu får vi se om det hela var värt den extra långa väntan.

För att kort introducera spelserien: Smash Bros. är ett enormt hopkok av Nintendokaraktärer från många olika spel som slåss på mer eller mindre bisarra banor. Spelet skiljer sig rätt mycket från andra fightingspel: I stället för livspoäng har man en procenträknare som visar hur mycket stryk man har tagit, och ju mer stryk desto lättare flyger man iväg (man förlorar ett "liv" genom att flyga av banan). Dessutom är kontrollerna väldigt enkla; det förekommer inga långa rörelsekombos som man måste komma ihåg för varje karaktär. Slumpmässiga föremål som dimper ner på banan under striden, tillsammans med ett allmänt högt tempo, gör att striderna lätt blir kaotiska, och ofta händer det att turen spelar in.

Det är många som kallat Smash Bros.-spelen för "button-mashers", dvs att man kan nå framgång genom slumpmässig tryckning av knappar. Detta kan stämma för en grupp nybörjare som spelar, men de som bekantar sig lite med karaktärerna och kontrollerna upptäcker rätt snart att man inte kommer så långt med den taktiken. Trots sitt till synes enkla kontrollupplägg är spelen rätt så djupa, och man kan hålla på väldigt länga att hitta och förfina sina egna kombos för varje karaktär. Smash Bros. Melee, föregångaren till GameCube, har länge varit framträdande i större TV-spelsturnerningar, och där kan man se hur det ser ut när någon riktigt duktig person spelar.

Hursomhelst, Brawl är den tredje installationen till serien, och man ganska lugnt säga att Nintendo valde att inte fiffla alltför mycket med en vinnande idé. Spelet är i princip Melee, fast med snyggare grafik, fler karaktärer och lite andra småsaker. Kontrollmässigt har de nästan inte gjort något överhuvudtaget, annat än att göra kontrollerna helt anpassningsbara vare sig man använder Wii-kontroller (med eller utan Nunchuk), GC-kontroller eller Classic-kontroller. I och för sig trevligt, men man saknar lite mer vågade användningar av Wii:ns rörelsekänsliga kontroller (medges bör att i ett så snabbt spel som det här hade det varit väldigt svårt att inkorporera på ett bra sätt. Nintendo har dessutom valt att ta bort vissa saker ur kontrollskemat, som det s.k. "wavedashing", en teknik som utnyttjades flitigt av Meleespelare i turneringar, men som egentligen var en bugg. Eftersom jag inte var en så avancerad spelare är detta inget jag klagar på, dock.

Innehållet då? Det finns gott om karaktärer att välja mellan (35-39 beroende på hur man räknar), och även om vissa är snarlika en eller två andra är det ett stort mångfald av stilar, från stora kraftiga och långsamma kolosser som Bowser till små ultrasnabba typer som Fox. Karaktärerna är rätt så välbalanserade, fast det finns vissa som betraktas vara "bottenskrapet". I vilket fall så lär de flesta som spelar ganska snabbt hitta en eller några favoriter som passar deras spelstil.

En nyhet för Brawl är det nya enspelarläget. Tidigare har det funnits en serie enkla banor att ta sig genom, men nu innehåller spelet en fullt utvecklad story, Subspace Emissary. Där spelar man genom ett stort antal banor med de karaktärer som råkar befinna sig på den platsen vid den punkten i storyn. De olika karaktärerna möts och allierar sig mot den annalkande armén som hotar förgöra deras värld. Storyn är fylld med mellansekvenser (dock nästan helt utan något tal) som ibland är väldigt komiska. Subspace Emissary tar ca 10 timmar att klara (och sedan kan man gå tillbaka och spela om valfria banor med andra karaktärer om man vill), och en stor fördel är att man kan låsa upp i princip alla karaktärer genom att spela det, något som är betydligt snällare än vad tidigare spel har varit.

Sen har vi ju förstås kärnan i spelet: fighting-matcherna. Dessa ska helst avnjutas med vänner, för det är då som Smash är som roligast. Man kan spela mot datorn, men nackdelen är att om man spelar mot tre datormotståndare kommer alla att försöka ge sig på dig i första hand, trots att matchen ska vara alla-mot-alla. Detta känns inte alltför sällan lite billigt. I övrigt är datorns intelligensnivå inte den högsta.

Lite annat som kan nämnas: Det finns ett antal "Challenges" i spelet som går ut på att klara olika lägen under olika svårighetsgrader, samla ihop ett visst antal av olika saker, m m. På detta vis kan man låsa upp nya banor, troféer, och låtar. Apropå låtar så måste jag passa på att nämna spelets soundtrack, som består av runt 300 låtar som är i originalformat, omarrangerade eller nyskrivna. Det verkar som om de samlat varenda japansk spelkompositör värd namnet för det här spelet, och resultatet är ofantligt. Alla låtar som man låst upp kan man lyssna på i spelet, och man kan ställa in sannolikheten att en viss låt spelas på en viss bana. Mycket trevligt.

Röstskådespelandet som förekommer i spelet håller tyvärr inte samma kvalitet, i alla fall i den amerikanska versionen. Meta Knight låter misstänkt som Darth Vader, Pokémon Trainer låter som en slumpmässig unge de drog in från gatan, och Ike låter lika engagerad som en hårdrockare på en Sven Ingvars-konsert. Detta är dock ett mindre problem då rösterna inte är alltför framträdande, men man önskar att de kunde ha klämt in den japanska röstsättningen på skivan när de ändå skulle ha med allt annat. I stället valde de att klämma in "Masterpieces", små spelbara demoversioner av gamla Nintendospel. En intressant idé, som dock förstörs av att man har en så löjligt kort tidsgräns på de flesta av spelen (oftast bara ett par minuter). Det hade varit bättre om man åtminstone hade fått spela en hel bana.

Vissa ljusglimtar finns dock bland röstträsket. I synnerhet Snakes konversationer med Otacon och de andra om de olika karaktärerna, som ofta präglas av allmän absurditet. Dessutom fick Marth behålla sin japanska röst, vilket naturligtvis uppskattas av alla fans av Hikaru Midorikawa.

En annan nyhet är förmågan att kunna bygga egna banor. Detta känns dock som om det gjorts mer som en eftertanke mer än något annat. Byggdelarna är för det mesta väldigt grundläggande, och faktumet att bitarna inte kan överlappa alls gör att det blir väldigt begränsat. I synnerhet när man jämför med de fantasifulla banor som förekommer i det "riktiga" spelet.

En sista sak som bör nämnas är att Smash Bros. numera har online-spelarläge. Man kan spela antingen med en vän (om man byter s k "Friend Codes") eller med slumpmässiga spelare. Jag har bara provat det sistnämnda, och kan säga att även om det är intressant att kunna spela mot andra, så är den långa väntetiden inför varje match ganska avskräckande. Hur smidigt spelet går är dessutom beroende av spelarnas intenetuppkoppling; är någons trög kommer det att gå hackigt.

Super Smash Bros. Brawl är inget perfekt spel. Det har sina brister och tillkortakommande, men det är ändå Smash. De som gillade tidigare spel lär gilla det här, men de som inte gjorde det lär inte bli frälsta nu heller. För mig är det i alla fall extremt kul, och om Melee är en fingervisning lär jag spela det här spelet väldigt länge.

lördag, juli 19, 2008

Tillbaka

Så var det dags att damma av bloggen lite nu när man är hemma från "semestern" i Tvärskog. Tiden har präglats av mysiga grillkvällar, övningskörning (har äntligen börjat köra privat nu också), skogspromenader och Smash Bros (recension kommer inom kort). Dessutom hanns det med en liten tur till Ölands södra udde (mer om det hos fästmön.

Vädret har det ju varit lite sisådär med; något direkt badväder kan man inte påstå att det har varit. Samtidigt tycker jag det är skönt när det inte är sådär överväldigande tokhett. Och visst är det mysigt att sitta inomhus när regnet öser ner utanför fönstret?

Hoppas alla ni andra har haft/kommer att få en minst lika trevlig semester!

fredag, juli 04, 2008

TrAMSigt värre

Idag var jag lite sur, mest på grund av att jag idag ringde till Arbetsförnedringens kundtjänst för att avrapportera mitt arbetssökande. Enligt hon som jag pratade med hade jag visst inte sökt tillräckligt många arbeten. Förra gången jag ringde ett sådant samtal hade jag jobbat på bra i mitt jobbsökande, fast jag hade sökt ungefär lika många jobb under ungefär samma tidsperiod. Några vettiga förslag till jobb jag skulle söka hade hon inte heller. Inte nog med att arbetsförmedlare verkar göra allt förutom att förmedla arbeten, de är inkonsekventa också. Varenda gång jag har kontakt med AMS får jag en ökad känsla av att deras arbete skulle kunna utföras av en berusad babian. Det finns säkerligen duktiga arbetsförmedlare också, men majoriteten verkar ha snubblat in på yrket för att: A) De hatar människor, eller B) De själva lyckades inte hitta något annat arbete.

Det är också anmärkningsvärt att läsandet till körkort (som knallar på finfint, tack för att ni frågar), något som faktiskt skulle hjälpa mig att få arbete i stället för att söka femtioelva jobb jag inte är kvalificerade för, inte räknas som att "aktivt söka arbete".

Nä, usch. Nu skiter jag i det här och åker ut på landet med fästmön i stället. Blogguppdaterandet kan bli lite sporadiskt under tiden, bara så ni vet.

torsdag, juni 26, 2008

Zombieinvasion i Kalmar?

Blev aningen förskräckt när jag kollade i Kalmarposten idag och såg följande annons:



Har man spelat en del Resident Evil-spel så känner man igen logotypen för Umbrella, företaget som gillar att bygga hemliga forskningsbaser lite varstans där det forskas om livsfarliga zombieproducerande virus som oundvikligen sipprar ut bland lokalbefolkningen. Nu är det alltså Kalmars tur. Det går i alla fall inte att säga att staden inte utvecklas!

(Det ska nämnas att på nästa sida fick man se att annonsen egentligen var för den nya butiken Trädgårdsliv, fast det är givetvis en listig täckmantel.)

Sommartorka

Det blir inte så mycket bloggande såhär under sommaren. Om det beror på att jag känner att jag inte har så mycket att säga eller ren lathet vet jag inte. (Varför inte BÅDE OCH?)

Har haft min tredje körövning idag. Det känns fortfarande lite småläbbigt att vara ute i trafiken och fara runt, särskilt då "det tekniska" inte riktigt sitter än. Det där med att titta/signalera/bromsa/frikoppla/växla ned/koppla/svänga när man ska ta sig runt ett hörn är särskilt besvärligt, men övning ger färdighet! Nästa vecka har jag fått, pga ett par avbokningar, två dubbla lektionstider. Vi får se hur det känns efter det.

I veckan fick jag hem ett nytt brädspel, eller rättare sagt en expansion till en jag redan hade. Arkham Horror har nu fått ytterligare ett vansinnesframkallande inslag i Kingsport Horror. Förutom en helt ny stad att undersöka innehåller expansionen fyra nya skräckinjagande onda gudar, åtta nya olycksaliga hjältar, och en del annat smått och gott. Det redan skrymmande spelet börjar snart tänja på gränserna för vad euklidiansk geometri klarar av. Vi får se när jag kan lura i vännerna att spela det med mig också.


Så här ser spelet ut i dess nuvarande form. (Inte min bild.)

I morgon är det f ö äntligen dags för Nintendos största fanservice, Smash Bros. Jag har den förbokad sen länge, så det är bäst att den ligger i postboxen i morgon. Annars...

fredag, juni 20, 2008

Midsommarflum

Glad Midsommar på er, era hedningar! Här är denna veckans artiklar som jag kände mig tvungen att kommentera:

TV-spel minskar våld!
Kanske. Det finns i alla fall ett motsatt förhållande mellan antalet TV-spelbutiker i ett område och ungdomsvåldet. Sen får man tolka det hur man vill. I vilket fall är undersökningen mer konkret än våldsspelsmotståndarnas faktabas, som är... ingenting alls. De var visst framme i den här artikeln också: "Jag tror inte på undersökningarna, det måste finnas många felkällor", säger kd:s Anders Bergsten. Fast det är ju klart. Det går inte att lita på dokument som är yngre än 1000 år gammalt...

Potatisupproret återuppstår
Åtminstone hos Aftonbladets Karin Ahlborg. Som tycker att färskpotatisen är alldeles för billig. Stackars bönder, säger hon, som inte får redigt betalt för sina knölar. Ahlborg har visst svårt att förstå det här med utbud och efterfrågan. Kanske hon sov genom ekonomilektionerna?

Flyg billigare än tåg
Jajamen. Nuförtiden måste man betala mer för att sitta i en ryckig tågvagn i 5-10 gånger så lång tid för att komma fram dit man ska. Snyggt jobbat, SJ!

Elräkning på £90.000.000
Hoppsan! Jag ska visst inte klaga på vad jag betalar för elen. Naturligtvis ett datorfel, men man undrar ju hur många gånger man själv har betalat (aningen mindre extrema) övervärden för sina räkningar.

Nu får ni springa iväg och dansa runt er midsommarstång, ungjävlar.

torsdag, juni 19, 2008

Det körde visst ihop sig lite...

...dagens körlektion var nämligen inställd. (*Canned laughter*) I tisdags var jag och fästmön ute på våra första trafikskoleledda körövningar, vilket gick rätt bra. Det var meningen att jag skulle ut igen idag, men det blev inte av. Vi får fortsätta med det nästa tisdag.

I övrigt pågår det inte så mycket i livet just nu. Jobbläget påminner för tillfället mest om Gobiöknen i vintern, men det är ju semestertider nu så det händer väl inte så mycket inom företagen. I morgon är det dessutom Midsommarafton, och då ska vi ut i Tvärskog igen och glömma bort bekymmer och besvär.

Wii Fit-brädan får mycket användning också. Jag försöker få in en daglig träningspass, och enligt den så har mitt BMI minskat från 26,7 till 26,1 sen jag började nästan två veckor sen. En liten minskning, men framsteg är det ju.

Så lite skamlös reklam: Fästmön har lagt upp ett antal somriga bilder som hon gjort till salu på sin blogg. Kolla gärna in dem här.

söndag, juni 15, 2008

Cyniska söndag: Kultur

Folk som ofta besöker min blogg vet att jag inte är en stor vän av kultursektorn. Alltför länge har kulturmupparna kunnat styra och ställa i princip hur de vill: Det är ändå de som bestämmer vad som är kultur och hur mycket det är "värt", samtidigt som de avnjuter statliga bidrag och fördelar i form av kulturmoms och dylikt. Resultatet har blivit ett träsk av övervärderad dynga som för det mesta struntar i gemene man (de som borde vara den riktiga målgruppen) och bara verkar finnas till för resten av kulturelitens nöje.

För några veckor sen gjorde Vänsterpartiets styrelse apropå detta ett enligt mig lysande beslut (en händelse som för övrigt är så bisarr att den får mig att tro att jag snart kommer att höra mina krukväxter skälla) att avskaffa upphovsrätten på internet. Beslutet gick dessutom igenom på kongressen. Varför denna plötsliga omsvängning, kan man fråga sig? Svaret är att antigen:
A) Vänsterpartiet hatar egentligen kultur och har bara lurat oss alla dessa år.
B) Det är för jobbigt att bekämpa fildelning så de har helt enkelt gett upp.
C) Lars Ohly har blivit spritt språngande galen.
D) Det är för att kultursektorn ska gynnas i det långa loppet.

De av er som valde D har förstås helt fel, för svaret är naturligtvis C. Men låt oss för debattens skull säga att det är D. Hur exakt skulle kultursektorn gynnas av att folk betalar mindre för kultur? "Du måste vara dum i huvudet, du din stilige hingst," tänker ni säkert.

MEN! I det stora hela tror jag inte att fildelning i stor grad påverkar vad folk betalar för kultur, utan endast deras tillgång till den. Motståndare till fildelning försöker använda sig av den felaktiga liknelsen med hantverkare som bara skulle ge bort sitt gods, men det är inte så enkelt. Visst, lite pengar går förlorade för att folk inte har betalat för den kopian, men nedladdare skulle i största sannolikhet inte betala för det dem laddat ner till att börja med. Det är tillgängligheten som avgör, och tack vare nedladdning kan man exempelvis upptäcka en litet känd musikgrupp vars skivdistribution helt enkelt inte nådde så långt som Sveriges kuster. Det finns ändå gränser på fysisk distribution. De stora skivbolagen hjälper inte heller direkt till med att hjälpa in nya talanger, som kanske avviker lite från vad som är "populärt", i branschen.

Sen har vi det där med kvalitén. Jag är personligen av opinionen att nästan hela kultursektorn, såväl svensk som utländsk, urholkats kvalitetsmässigt och övervärderats pengamässigt. Jag har nämnt vid flera tillfällen att jag inte går på bio, men inte pga nedladdning utan för att de flesta filmer är för jävla dåliga och kostar alldeles för mycket. En (något gammal) studie har förresten antytt att nedladdning inte påverkar biobesök. Nu verkar det dessutom som om USAs skådisar rustar för strejk. Bra, säger jag. De flesta är ändå övervärderade in absurdum. Sparka hela bunten så att vi kan få in lite fräscht blod i det alldeles för stagnerade Hollywood (Förutom möjligtvis Johnny Depp, även om Pirates 2 fick mig att dö lite inombords).

Med en ny lagstiftning kanske musik och film kan justeras till sitt egentliga värde, och vi kanske kan få en rimlig tid på upphovsskyddet. Varför kan ättlingar till kända musiker fortsätta att håva in royalties långt efter artistens död? Särskilt om man jämför med exempelvis medicinpatent, som kostar många miljoner och tar flera år att ta fram, men som bara varar i en bråkdel av den tiden? (Bara en jämförelse; medicinpatentens vara eller icke vara är en annan debatt.) Centern är också inne på denna linje, men jag tvivlar på att de stora partierna vill riskera att få kulturmupparna mot sig.

Låt kulturen vara värd vad den egentligen är värd!

fredag, juni 13, 2008

Olycksflum

Idag är fredagen den trettonde! I sedvanlig ordning betyder detta... absolut ingenting. Men fredag är det i alla fall!

Bush bortglömd
Det verkar som om ingen orkar bry sig om presidentchimpansen längre, inte ens demonstranterna. Situationen är inte ovanlig för presidenter som ska avgå efter 2 mandatperioder, men i Bush's fall är det nog extra tydligt. Just nu verkar de flesta amerikaner köra på principen "ignore him until he goes away."

USA:s sämsta mamma?
En kvinna i New York har nu blivit stämplad som landets sämsta mamma eftersom hon lät sin nioåriga son åka på tunnelbanan ensam. Usch så hemskt! Hon borde ta lärdom av alla alkoholiserade/nerknarkade mammor som regelbundet misshandlar sina barn, eftersom de uppenbarligen är duktigare...

Harry Potter bok 8! OMG!
Eller nja. Det är mer en novell. Det är ännu mer en samling hastigt nedskrivna meningar som vagt berör Harry Potter serien. I vilket fall fanns det folk som gav löjligt mycket pengar för det, eftersom det ju skrevs av den moderna litturaturens ärkegudinna. Vi vanliga dödliga kan läsa den helt gratis.

Gravida manliga sjödrakar
Där är en rubrik man inte ser ofta! Undrar hur många radikalfeminister det finns som funderar på hur något sånt kan överföras till människor.