onsdag, december 31, 2008

Nyår och kräksjuka

Nej, det är inte en ny Stefan och Krister-buskis. Nu i mellandagarna lyckades jag dra på mig en släng av kräksjuka, som jag sedan generöst gav till min fästmö. (Förlåt!) Jag ska väl ändå skatta mig lycklig att virusjäveln lyckades missa både själva julfirandet och nyår.

Nyår ja. 2008 har flugit förbi som en vilsen vindpust för mig. Något jobb har det inte blivit och för det mesta var året ganska så värdelöst för min del. Det kanske behövdes ett sabbatsår, i och för sig, och körkort har jag ändå kommit en bra bit på väg mot, så helt bortkastat har det inte varit.

Men nu är det dags att lämna detta år med dess presidentval och finanskris bakom sig. Jag tror knappast att det rent tekniskt blir lättare i år att få något jobb, för någon, men jag har börjat inse att det där med att hitta ett jobb i det här landet beror mer på tur än någonting annat.

And I feel lucky in 2009.

Gott nytt år!

lördag, december 20, 2008

Julefrid

Julen är snart inpå oss, och för min del är läget ganska lugnt. Julklapparna är inhandlade och för det mesta inslagna (har några eftersläntare kvar), maten är köpt och ska tillagas måndag och tisdag, och snart hoppas jag att den där fridfulla julkänslan börjar infinna sig. Lägenheten ska fortfarande städas, vilket vi kommer att sysselsätta oss med idag (fästmön har redan börjat), och längre fram ska det pyntas lite.

Visserligen ska varken fästmön eller jag fira julafton i lägenheten, utan vi åker till våra respektiva familjer. Det underlättar ju en del, då det inte är närmelsevis så mycket arbete för vår del, i synnerhet vad gäller maten. Jag har en del saker som jag förväntas ta med mig: rullsylta, revben, brunkål och vörtbröd, bl a, men resten slipper jag (förutom en skinka då vi gillar att ha en för oss själva).

Det blir intressant att se vad det blir för julklappar i år. Mina önskemål har varit mest spel av tv- och brädvariant. Apropå det såg jag idag i Barometern ett test över diverse sällskapsspel, vilket gjorde mig aningen deprimerad. Den svenska brädspelskulturen är nämligen tämligen obefintlig, och består nästan helt av barnspel, partyspel, frågesporter och spel som hängt med i minst 50 år. Det finns några enstaka "riktiga" spel på den svenska marknaden; nyligen såg jag att Settlers of Catan fanns i några butiker, men för det mesta är det importerade spel som gäller. Jag får snart ha lite specialinlägg om mina favoritbrädspel, med tanke på att det ändå är en av mina favorithobbyn.

God Jul!

söndag, december 14, 2008

Äntligen nåt vettigt

Tack, Marie-Louise Danielsson-Tham! Äntligen lite förnuftiga ord i hela det här tillsatsträsket!

onsdag, december 10, 2008

Är jag obildad nu?

I Barometern idag kunde man läsa att Högskolan i Kalmar förlorar sin examensrätt i Biomedicin. Jahaja. Det är alltid kul att veta att den utbildning man en gång läste egentligen var under standard.

Eller nåja, programmet i fråga, Magisterprogrammet i Biomedicin, var egentligen ett påbyggnadsår för de som redan hade treårig utbildning, så det är inte som om hela utbildningen är åt skogen. Fast det är ändå inte kul att det ämnesområde som Högskolan försökt profilera sig mot inte håller måttet. Personligen tyckte jag att min utbildning var helt okej, men jag kan förstå en del av kritiken, inte minst om bristen på lokal anknytning.

Min doktorsexamen har jag i alla fall kvar. Det är ändå den senaste examen som räknas "mest". Den har visserligen inte hjälpt mig att skaffa jobb, men det är inte utbildningens fel i sig. Sen kan man föra en helt annan diskussion om högskolor som utbildar studenter till områden där det inte finns arbeten...

måndag, december 08, 2008

IPRED

På sistone har det diskuterats väldigt mycket i landets bloggar om IPRED, den föreslagna lagen som skulle ge skivbolag och dylikt rätt att själva jaga illegala fildelare. Personligen hör jag till skaran som är kraftigt mot lagen, inte minst för att den ger polisiära befogenheter till organisationer som absolut inte borde ha det. HAX är en av lagens främsta motståndare inom bloggvärlden och kan förklara mycket bättre än jag varför lagen inte borde genomföras. Oscar Swartz har också en del insiktsfulla kommentarer, inte minst om den uppenbara tekniska okunnigheten hos många, bland annat inom regeringen, som förespråkar lagen. Chatten som Jan Guillou hade på Aftonbladet* är nog det ultimata exemplaret av hålla-för-öronen-mentaliteten som förekommer i stor grad kring just den här lagen.

Hela eländet har visst dessutom gett upphov till Gå-med-i-Piratpartiet-dagen som visst var idag. Det blir intressant att se hur många nya medlemmar de får på grund av regeringens envisa dumheter...

*Läs f ö gärna också denna härliga krönika om Guillous chatt-hjärnsläpp.

fredag, november 28, 2008

Thanksgivingflum

Som lite extra tacksägelse tänkte jag att det kunde vara lämpligt att kommentera några av dem kalkoner jag sett på sistone som kanske behöver lite mer stuffing.

Förstaklassavsugningar
Ryanairs nya interna slogan för att beskriva sina förstaklassresor verkar visst vara "Beds and Blowjobs". Det ska dock bara vara ett sätt att belysa vilken hög standard det är. (Aww!) Det är nog ändå tur det, annars hade nog "servicekänsla" fått en helt ny innebörd för deras anställda.

Skitkonstruktion
Som om SJs rykte inte låg tillräckligt djupt ner i toastolen får man nu veta att deras dassar visst drivs av samma kompressor som deras bromsar. Detta innebär att om det spolas mycket finns det inte nog med kraft över och nödbromsarna slår till. Tjusigt! Om inget annat har man nu fått lära sig ännu en metod att sabotera SJs tåg, om man nu tyckte att de inte klarade det tillräckligt bra själva.

Muslimer fördärvas av yoga
Malaysias Islamiska styre har nu kommit fram till att deras muslimer minsann inte ska syssla med sånt där yoga, eftersom det visst är dåligt för deras tro. Jag är alltid lika fascinerad över att nästan alla storreligioner enligt deras fundamentalister är så extremt bräckliga och verkar gå sönder för varje liten småsak. Apropå det...

Gud hatar fortfarande Sverige
USAs ärkekuku Fred Phelps var visst och ärade vårt land med sitt vansinne igen. Enligt honom ska alla vi svenskar brinna i helvetet eftersom vi inte är duktiga kristna som stenar våra homosexuella, eller nåt. Och förresten så är Barack Obama Antikrist. Egentligen är det i princip ingen som bryr som om Phelps åsikter, fast underhållningsvärde har han ju.

Lärare = Dum i huvudet
Not really. Men enligt en ny undersökning har dagens lärare lägre IQ än tidigare. Tro fan det. De högbegåvade vill väl inte utbilda sig till lärare med tanke på vilket status yrket har i dagens Sverige. Fast de är ju ändå "behöriga" så de måste väl vara okej? (Personligen skulle jag kunna tänka mig bli lärare, om det inte var för just lärarutbildningen. Jag har ingen som helst respekt för pedagogikundervisning och tvivlar starkt på att det gör folk till bättre lärare.)

"Djurvänner" massmördar höns
Några djurrättsaktivister i Finland vandaliserade en hönsfarm och lyckades slå sönder ventilationen. Detta ledde givetvis till att de 5000 höns där kvävdes ihjäl. Skickligt! Det blir många McNuggets det!

Glöm nu inte att ha ett trevligt första Advent på söndag. (Annars jävlar...!)

torsdag, november 27, 2008

Tacksägelse

Eftersom mitt förra inlägg var lite deppigt tänkte jag att det kunde vara läge med något lite mer positivt. I USA är det idag nämligen Thanksgiving, eller Tacksägelsedagen om man känner för att översätta det. När jag bodde i USA firade vi förstås denna högtid inom familjen, men jag har försökt uppmärksamma det även när jag bor här i Sverige. Även om den historiska bakgrunden inte kan tillämpas till vårt land, kan man fortfarande känna glädje i budskapet att vara tacksam för det man har.

För man har ju ändå en del att vara tacksam för när man tänker efter: vänner, familj, ett tryggt hem osv. Man kan ibland känna att livet blir jobbigt, men det brukar alltid finnas någon eller något att "falla tillbaka" mot och få tröst (fast det finns en del människor som inte ens har det). Därför gillar jag Tacksägelsedagen, då man kan reflektera över det som man har, innan vi kommer in i den konsumptionshysteri som är December månad.

Själv har jag redan en kalkon i kylen som väntar på tillagning dagen till ära, fast av praktiska skäl får det vänta till lördag. Gott lär det bli, i alla fall.

Vad är du tacksam för?

lördag, november 22, 2008

Tomt på jobbfronten

Det har gått över ett år sen jag blev "officiellt" arbetslös, och fortfarande finns inga jobb att finna. Ansökan efter ansökan har skickats ut, bara för att få nejsvar tillbaka eller inget svar alls. Sammanlagt 2 intervjuer har varit på, men ingen som ledde till nåt. Det är inte utan att man blir lite nedslagen.

Jag har inte bara sökt i mitt eget område, förstås; arbetsmarknaden där är rätt så mättad just nu och så mycket arbete inom sånt finns inte. Det finns många olika jobb där jag känner att jag skulle kunna göra bra ifrån mig bara jag fick chansen (i synnerhet när jag ser många som har arbeten de är fullständigt inkompetenta på), men det känns hopplöst när det enda man kan påverka med oftast är meritförteckningen, som arbetsgivare kollar på i typ 20 sekunder. För mig är det ännu värre i och med att jag inte har någon egentlig jobberfarenhet. (Det är visst jätteviktigt att ha sommarjobbat på exempelvis en konservfabrik i två år om man ska ha en kontorstjänst...) Jag vet vad jag skulle kunna göra, men det är svårt att få med sånt i en ansökan.

Det känns som om det enda sättet att hitta ett vettigt arbete i det här landet är att känna någon som kan "fixa in" en. Har man inte rätt kontakter får man helt enkelt inte in foten. Jag kanske borde försöka skaffa lite fler nya vänner, efter en noggrann screening av deras sysselsättning, förstås...

onsdag, november 12, 2008

Mer mathysteri

Sveriges egen kulinariska kuku Mats-Eric Nilsson är tillbaka med en ny bok fylld med varningar om faror som inte finns. Folk som läser min blogg vet redan vad jag tycker om den här nutritionsnollans skrämselpropaganda. Jag hänvisar därför endast till hans lysande analys av tillsatsornas faror:

"[S]ka faktumet att försöksråttor överlever vara det enda kriteriet vi har? Vi läser på baksidan av en förpackning, ser en massa grejer som vi inte förstår, sen äter vi det – och ger det till våra barn."

Kom ihåg, ungar: Allt ni inte förstår är farligt, så akta er!

(Ett läsvärt inlägg om detta finnes f ö här.)

tisdag, november 11, 2008

Bonusrecension: Quantum of Solace

Folk som följer min blogg vet att jag inte vanligtvis går på bio. I går blev det dock ett besök, och filmen var den senaste Bondrullen Quantum of Solace.

Först och främst kan jag säga att jag bekräftat min ställning att bio är helt enkelt inte värt pengarna. Att först betala 90 kr per biljett för att sedan sitta genom 20 minuter reklam följt av ett meddelande om att piratinspelning är dåligt för att filmbolagen får för lite pengar blir man inte så lite sur över. Men det har Fästmön tagit upp i detalj. Nu till själva filmen.

För att förbereda inför den här filmen passade jag kvällen innan på att se föregångaren Casino Royale. Den filmen tyckte jag var aningen rörig och lite för utdragen. Uppföljaren, däremot, knyter ihop historien som påbörjades i förra filmen på ett spännande och välgjort vis. Det är mycket action, fast utan att det blir för uttjatat. Den är även kortare än medelfilmer idag, vilket uppskattas.

Daniel Craig är en helt lysande James Bond. Denna 007, som är nybörjare i sin agentkarriär, är betydligt mera mänsklig och sårbar än det mesta vi sett förut. Samtidigt är han både brutal och manipulativ, och gör allt som behövs för att han ska fullfölja sitt uppdrag, även om det innebär uppror mot sina egna chefer. Mot M, som för övrigt är helt lysande spelad av Dame Judi Dench, är han dock loyal, även om han flitigt ignorerar order.

James Bond-historier har tidigare präglats av enskilda superskurkar som Bond besegrar, en per film, men i dessa filmer är fienden betydligt mer subtil och ondsint. Det finns visserligen "huvudskurkar", men dessa är bara pjäser som tillhör den stora organisation. Trots att man precis fått reda på att den existerar, är den extremt mäktig och har influenser överallt, till och med inom CIA och MI-6. Man vet inte vilka som man kan lita på, och den ständigt närvarande faran att förrådas är betydligt mer skräckinjagande än domedagslasrar på lättsprängda öar.

Samtidigt är det svårt att jämföra Craig-filmerna med tidigare Bond-rullar. De gamla filmerna är för det mesta präglade av en skämtsamt oallvarlighet, med torra vitsiga repliker, finurliga apparater och fantasifulla skurkar med överdådiga planer. I de nya filmerna har Bond liksom mist sin oskyldighet, eller kanske rättare sagt inte fått den än, med tanke på att dessa mest kan betraktas som prequels.

Jag ser fram emot fler filmer med nya Bond, men jag lär antagligen inte se dem på bio.

söndag, november 09, 2008

Grattis!

...får man väl säga till Kalmar FF och alla deras fans. De som dessutom är pappor fick dubbel belöning idag. Själv har jag väl inte direkt följt FF aktivt, men jag har hållit koll på tabellen och kunnat glädjas åt deras framgång i år. Det känns som om guldet dessutom var väl förtjänt. I kväll och i natt lär man höra både det ena och det andra från glada supportrar i stan...

fredag, november 07, 2008

Eftervalsflum

Nu när vi äntligen lyckats bli av med världens största pajkastningstävling kan vi fokusera på lite annat som kanske missades under all smördeg som flög. Dags för lite Fredagsflum!

Tester för kåta präster
Katolska kyrkan, vars förespråkare är kända för att ibland ha problem med sin "heliga ande", har visst infört ett nytt test för att sålla bort blivande präster med "djupt rotade homosexuella tendenser", "osäker sexuell identitet" och "starka sexuella begär". Det kommer dock visst att vara frivilligt också. Det kommer säkert att fungera.

Blu-ray snart gårdagens grej
En krönikör på e24 spekulerar att det nya HD-formatet Blu-Ray kommer att falna innan det ens slagit genom ordentligt. Jag personligen bryr mig inte ett jota om HD och allt som det innebär, men med tanke på den digitala distributionens framfart börjar det kännas alltmer futilt att fortsätta satsa på nya fysiska format. I vilket fall känns det inte så lönt att byta ut sin filmsamling riktigt än.

Homodjur är ren natur
Ännu en artikel om hur homosexualitet förekommer överallt i naturen. Inte direkt en nyhet, förutom att det verkar vara en utställning på Naturhistoriska Riksmuseet som handlar om just det, med det tilltalande namnet "Rainbow Animals". Något säger mig att homofoberna inte kommer att lyssna den här gången heller.

Bush smiter, hunden biter
Ännu-president Bush har inte synts till mycket i media under allt valståhej, något som tydligen fått hans hund att ta illa upp. För att rätta situationen tog vovven ett stadigt bett i en reporters hand. Antingen det eller så var hunden bara sur över att det visst ska bli en ny snorvalp i hans hus när de måste flytta.

Optimister och bockligister
I år får visst Gävlebocken inget flamskyddsmedel. Den har haft det tidigare år, vilket visserligen gjort att den inte brunnit upp men samtidigt gjorde den fulare. Byggarna hoppas att bevakning och brandsläckare ska räcka för att hindra att bocken går upp i lågor den här gången. Personligen tror jag ändå att Gävleborna får se en rejäl brasa i år. De kanske rent av saknar det? Tradition är ändå tradition.

onsdag, november 05, 2008

Äntligen över

Så var det äntligen bestämt. Efter nästan 2 års kampanjande, debatter och smutskastning är USA:s nästa president vald. Jag har lite smått hållit på Obama i princip sen starten, så det känns rätt bra att han tog hem segern. En historisk dag är det i alla fall, något man nog får erkänna oavsett vem man höll på. Det blir väldigt intressant att se hur han klarar uppgiften. Med både Senaten och Representanthuset bakom sig har han all chans i världen att åstadkomma den förändring han pratat om hela tiden. Om det blir förändring till det bättre är omöjligt att säga, men det kommer att vara spännande att följa hur som helst.

torsdag, oktober 30, 2008

Movie roundup part 1

Nyligen blev jag (på nytt) medlem i Lovefilm. Eftersom jag och fästmön inte går på bio är det ett bra och billigt sätt att "komma ikapp" i filmvärlden. Jag tänkte ge lite korta tankar om de filmer som vi sett hittills.

Kikis Expressbud
Studio Ghibli brukar sällan besvika med sina tecknade filmer, i synnerhet när Hayao Miyazaki står för regin. Denna film är inget undantag, fast den kommer nog inte riktigt upp i nivån hos hans andra verk. Historien om den unga häxan som ger sig ut i en främmande storstad (modellerad efter Stockholm) på "praktik" är ändå härligt mysig och en trevlig upplevelse. Betyg: 4/5

Legender från Övärlden
Mindre beprövad är sonen Miyazaki som här gör filmdebut, med ett tecknat äventyr baserat på böckerna om Övärlden, en fantasyvärld med magiker och drakar. Jag har läst första boken, fast det var för väldigt länge sen, så jag kan inte riktigt säga hur bra filmen återger miljön. En spännande historia är det i alla fall, även om filmen kändes onödigt utdragen här och var. 3,5/5

Råttatouille
Ännu ett Disney-Pixarverk om klämkäcka djur i märkliga situationer. Denna gång handlar det om en kockaspirantråtta som hjälper en menlös yngling i ett restaurangkök med fina anor. Det är inget direkt revolutionerande filmskaparmässigt, men roligt är det. 3,5/5

Guldkompassen
Ännu en film baserad på en fantasybok, fast den här gången som live-action/CG. Onödigt lång, rörig och med väldig hackig tempo, och CG-djuren är inte alltid så välintegrerade. Jag har inte läst boken, men de intressanta idéer om världen som man ser i filmen antyder att den antagligen är betydligt bättre än det här. 2/5

Chicago
Den här filmen hade vi egentligen sett förr, fast inte hela. Den är förstås en filmversion av musikalen, en svart komedi om hur en mörderska blir kändis i väntan på sin rättegång. Härliga musiknummer och suverän bildspråk. 4/5

Dagens Väktare
Uppföljaren till Nattens Väktare, en rysk film om den dolda värld mitt i bland oss, där vampyrer och magi härjar och där ljuset och mörkret ständigt motverkar varandra medan de ytligt försöker uppehålla den bräckliga vapenvilan som finns. I likhet med föregångaren är andra filmen mörk, brutal och flummig. Sällan vet man exakt vad som pågår, och det är inte meningen heller. Slutet knyter ihop båda filmerna på ett definitivt och kanske lite billigt vis, men hisnande är det i alla fall. 4/5

Spiderman 3
Jag ska väl ärligt påstå att jag inte är en jättefan av Spiderman-filmerna. Den tredje delen ändrade inte på detta. Historien var alldeles för lång och rörig och flera gånger kändes det som om det var slumpmässiga scener från flera olika filmer som bara var ihopklippta. Huvudkaraktärerna pendlar för det mesta mellan att vara idioter och skitstövlar, och det svårt att känna nåt för dem överhuvudtaget. 2/5

Stardust
Neil Gaiman tillhör min lista över favoritförfattare, så jag hade höga förväntningar om denna film som är baserad på en av hans böcker. Den handlar om en ung man som ger sig in i den magiska värld som ligger intill vår egen i jakt på en fallen stjärna, som sedan visar sig vara en vacker kvinna. Det är gott om humor, äventyr, härliga effekter (det är alltid uppfriskande i dagens läge med filmskapare som uttryckligen säger att CG bara ska användas när det absolut måste) och bra skådespelare. Att huvudkaraktärerna är tämligen okända spelar ingen roll när man har Robert DeNiro som en fjollig luftpiratkapten, Michelle Pfeiffer som en synligt åldrande ond häxa och Peter O'Toole som en döende kung som skrockar glatt när hans söner har ihjäl varandra i jakten på kronan. Gaimans berättarstil märks väl i filmen, och jag kan bara gratulera filmskaparna. 5/5

Fler filmer är på gång, bland annat Sweeney Todd och No Country for Old Men. Fortsättning följer!

fredag, oktober 24, 2008

Stranger and stranger

USA-valet tar bara märkligare och märkligare vändningar. De senaste veckorna har vi läst om "Joe the Plumber" och Sarah Palins stylister mer än om själva kandidaterna. Idag fanns dessutom en artikel om en McCain-valarbetare som säger att hon blev överfallen av en Obama-anhängare. Anhängaren ska visst ha rånat henne och ristat in ett "B" i hennes ansikte.

Senare kunde vi läsa att hon hittade på det. Hon hade alltså själv ristat in B:et i ansiktet för att på något sätt smutskasta Obama-supportrar. Denna geniala plan förstördes dock av detaljer som videoupptagning från en bankomat och att B:et var inristat spegelvänt.

Den här kampanjen har verkligen lockat fram det dummaste från både människor och medier. Det är bara lite mer än en vecka kvar till valet. Blir spännande att se vilka bisarra nyheter vi får se under den tiden!

Slöflum

Den här veckan har det inte hänt mycket här på bloggen. Det får jag försöka kompensera lite med lite tramsnyheter från våra kära medier.

Jörg Haiders hemliga liv
En högerextremist som lever ett hemligt dubbelliv med homosexuella beteenden? DET HAR ALDRIG HÄNT FÖRR!

Bli av med onödiga minnen
Gjort bort dig på festen? Önskar du att du kunde göra dig av med dem där pinsamma minnena? Nu kan du det! Om du är råtta, i alla fall. Konspirationsparanoiker över hela världen har plötsligt fått ännu en sak att oroa sig för inför framtiden. Fast det kanske snart går att få dem att glömma att de var paranoida?

En kopp kaffe = fred på jorden
Kanske inte. Men tydligen blir man mer välvillig om man håller en varm kopp i handen. Coffee... is there anything it can't do? (Jag vet att det fungerar precis lika bra med vad som helst som är varmt. Shut up.)

Nazistblommor!
Det verkar som om några hjärndöda individer i Aneby fått för sig att den lokala floran planerar en ny Förintelse, eller nåt. En symbol har ju inte mer betydelse än det folk lägger i det, och det inte precis som om hakkorset är en ovanligt förekommande figur. Men folk hittar ju alltid idiotiska saker att bli upprörda över när de inte verkar ha några riktiga problem...

Sålde sex för att betala studierna
Jo jo. Det är också ett sätt att slippa studielånen. Låter vettigt, tycker jag. Personligen har jag inga moraliska invändningar mot prostitution, utan tycker att det borde vara helt lagligt så att man faktiskt kan reglera och skydda dem som sysslar med det. Det blir lite fånigt när enda skillnaden mellan laglig och olaglig betald sex är en videokamera.

Det börjar för övrigt dra ihop sig till presidentvalet i USA. Äntligen, får man väl konstatera. Vem som än vinner blir det skönt när det är över.


(Från Pundit Kitchen)

fredag, oktober 17, 2008

More bad science

I Barometern idag fanns ytterligare ett steg i deras kamp att rädda oss från The Evil Megacorporations (TM), den här gången om mattillsatsen glutamat. Glutamat är en smakförhöjande substans som återfinns i många varor som folk äter varje dag, och som flera gånger sen 50-talet validerats som en ofarlig tillsats.

Tack och lov har vi Barometern, som lyckats gräva fram en professor från Lund som bestämt hävdar att glutamat är livsfarligt och minsann borde förbjudas omedelbart, fast det händer inte eftersom livsmedelsverket (och andra länders motsvarande myndigheter, verkar det som) "sitter i knät på livsmedelsindustrin" . Hon åberopar studier som visat att glutamat kan slå ut nervsystemet i möss. Hon nämner förstås inte att sådana studier har använt glutamatmängder som är minst 10 gånger vad vi får i oss från livsmedeln, och således inte har så värst mycket med verkligheten att göra.

Professorn visar här det klassiska larmrapportsmönstret: hon struntar helt i vetenskapens osäkra natur och konstaterar sin egen ståndpunkt som fakta, kryddat med lite myndighetsförakt. Hon vet att det här är farligt, och hon skulle säkert kunna bevisa det om hon bara fick lite mer anslag...

onsdag, oktober 15, 2008

Melodifestinavel

Nu i veckan har nästa års Melodifestivalbidrag avslöjats. Och tänka sig, många av namnen är rätt så bekanta. Det är Pling, G:son, Kempe, Bobby Ljunggren och andra namn som vi känner igen alltför mycket. Man måste fråga sig: Varför? Med ett land fullt av musiktalang och över 3000 bidrag lyckas man ändå bara välja samma snabbmatsfabriker till musikskrivare som alltid producerar samma lättuggade skräp som misslyckas ute i Europa. Mycket av felet ligger antagligen hos Christer Björkman, som sedan länge passerat bästföredatumet i det här sammanhanget. Med lite nytt blod i toppen kanske vi skulle slippa all denna hopplösa musikinavel och artificiella resultat. I kommentarfältet i artikeln ovan och ett antal andra bloggar ser jag att jag inte är ensam i mina åsikter.

"Skit i Schlager-EM" kunde vi för övrigt läsa nån dag innan bidragen avslöjades. Det är Schlagerlandets B-lagare Pernilla Wahlgren som verkar aningen bitter över hur det gick i Europa i år. Där visar hon också sin totala brist på insikt i hela det här, vilket inte är så konstigt med tanke på att hon är rätt inblandad i det här inavelsträsket också. Folket röstade inte på Charlotte som bäst, hon slussades fram genom kvalen till Eurovision fast hon egentligen inte fick nog med röster, och jag och många andra liktänkande sade rakt ut att en sådan fantasilös och formelskriven låt inte skulle komma nån vart ute i kontinenten. Såna som Wahlgren och Björkman vägrar dock se förbi sin egen förträfflighet och anser att det måste vara Europa det är fel på.

Byt ut hela Schlagerledningen, och kasta ut dussinlåtskrivarna innan Melodifestivalen förlorar det lilla prestige det har kvar!

fredag, oktober 10, 2008

Krisflum

Så här i dystra tider med oroliga framtidsutsikter kan det vara skönt med lite struntnyheter som för tankarna till annat. Fast det är klart: att veta att journalister får betalt för att skriva om sånt här gör inte en direkt gladare.

Whatever! Här har vi några av dem senaste veckornas dumheterna:

Magiskt piller får allt att smaka gott
Se där, äntligen har vetenskapen kommit fram till ett hjälpmedel för matkräsna världen över. Vem har inte någon gång önskat att de kunde dricka tabasco rent? Miraculin heter ämnet som gör det möjligt. Vad bra att de inte slösade bort det namnet på något värdelöst, som ett botemedel för cancer eller nåt...

Fiber gör dig gasig
Haha! Det var inte bara jag som inbillade mig: man kan faktiskt bli dålig i magen av saker som fullkornspasta. Jag har bara trott att det var min allmäna noja över dylik "hälsokost".

Mmmm... växtslem
Tydligen har Barometerns grävande journalistik kommit fram till att lightprodukter ofta använder sig av växtslem som tillsats. Var vore vi utan dessa begåvningar som upplyser oss om att lightmat innehåller tillsatser? För vi kan ju inte läsa innehållsförteckningen! Eller att deg ofta fryses ner under lång tid innan det bakas? Dessa hemskheter som har sånt inverkan på våra liv! Nu vet vi i alla fall att storföretagen inte kommer att lyckas med sina onda planer, inte så länge Barometern skyddar oss! VAR ÄR MIN FOLIEHATT?!

Ingen vetenskaplig drogpolitik
Lystring! En statlig myndighet bryr sig inte om vetenskapliga undersökningar, och behandlar ämnet droger på ett irrationellt sätt! Åh, vänta. Det där var ju ingen nyhet...

Paris Hilton försvinner
....nej förresten. Det är för enkelt.

Njut nu av helgen! Det finns åtminstone ingen börshandel då.

tisdag, oktober 07, 2008

Breaking news

På Aftonbladet kunde man tidigare läsa att ett amerikanskt stridsflygplan hade nedtvingats i Iran. Det visade sig ganska snabbt därpå att det egentligen var ett ungerskt plan. På den korta tiden kunde man dock se hur snabbt konspirationsteorierna blommade upp. Genast trodde många att amerikanska myndigheterna planerat detta "misstag" där ett av deras stridsflygplan "råkade" komma in i iranskt luftrum, allt för avleda uppmärksamheten från finanskrisen och kanske ge Bushregimen en ursäkt att inleda krig.

Reaktionerna är egentligen både tragiska och komiska i dess förutsägbarhet. Folk är så avtrubbade av politiska fiffel och maktspel att sådana här tankar är det första som infaller. Är det politikerna som blivit värre, eller har folk i allmänhet blivit mer präglade av alla rapporter, avslöjanden och konspirationsteorier som florerar i tidningar och Internet? Eller så har det alltid varit så här. Politikerförakt är ändå inget nytt under solen...

lördag, oktober 04, 2008

Bästa barnprogrammen... in America!

Okej, jag ska sluta använda det skämtet. Det är ändå inte så många som fattar den referensen...

Nu blir det ännu en hoper videoklipp. När jag kollade runt på nätet tidigare idag kom jag över ett litet test om gamla barnprogram. Eftersom det naturligtvis är fokuserat på svensk TV kunde jag inte så många av frågorna (jag fick 7 av 15 rätt, och dem flesta gissade jag bara på). Detta fick mig att fundera över min egen barndom (In America! Sorry.) och vilka barnprogram som gjorde stort intryck på mig.

Naturligtvis såg jag väldigt mycket Disney- och Warner Bros-kortfilmer, liksom en del evighetskörare som Scooby Doo, Flintstones m m, men jag ville fokusera på dem enskilda serierna som satte störst prägel på mig under min uppväxt, och som jag minns väl än idag.

Därför, här följer min topplista på mina favoritbarnprogram!

10:e plats: Mysterious Cities of Gold
Denna japansk-franska serie berättade ett episkt äventyr med mystik, onda spanjorer, och en flygande gyllene fågeljet. Stämningen och berättartekniken gjorde stort intryck på mig, och fick agera min första introduktion i anime (fast det egentligen bara var halvjapanskt).


9:e plats: Ren and Stimpy
Nickelodeon utgjorde en huvuddel av det som jag såg på under min uppväxt, och ett av mina favoritprogram under de senare åren var just Ren and Stimpy. Det var grovt, groteskt och inte så sällan äckligt, men jag tyckte att det var genuint kul, åtminstone i början. Efter första året avskedades originalskaparen John Kricfalusi och efter det dalade serien rätt rejält.


8:e plats: Inspector Gadget
Den här serien såg jag verkligen till leda under min uppväxt. Den är tämligen välkänd även här i Sverige, så jag behöver inte gå in på djupare detaljer. Jag kan nämna att jag önskade att jag också hade en datorbok som Pennys. Jag har förresten fortfarande inte sett någon av filmerna.


7:e plats: Danger Mouse/Count Duckula
Dessa får dela sjundeplatsen eftersom de är så nära relaterade, och båda agerade min introduktion till brittiskt tecknat. Dessa serier var tämligen flummiga, men den härliga dialogen och den allestädes närvarand känslan av total oallvarlighet gjorde att dessa serier verkligen tilltalade mig.




6:e plats: Teenage Mutant Ninja Turtles
Jajamen. Som nästan alla i min ålder på den tiden var jag helt tagen av ninjasköldpaddorna. Serien, spelen, leksakerna, filmerna osv, allt skulle man ha. I efterhand kanske man skäms lite, men man var ju ung. Och Raphael är bäst.


5:e plats: Fraggle Rock
Jim Henson i allmänhet och Fragglarna i synnerhet utgjorde en stor del av min tidiga barndom. Jag hade inte bara sett varje avsnitt upprepade gånger, men hade dessutom en hel boksamling med dem. Så här i efterhand har jag egentligen mest bara vaga förnimmelser av serien, men när det begav sig kunde jag den utantill.


4:e plats: Tiny Toon Adventures
Under dem senare åren av min uppväxt underhölls jag mycket av Steven Spielbergs skapelser Tiny Toon Adventures och senare Animaniacs (som jag dock inte gillade fullt lika mycket). Eftersom programmet gick dagligen ungefär lagom till att jag kom hem från skolan såg jag varje avsnitt 5-6 gånger och kunde de tämligen väl. Serien var dock så rolig att jag inte brydde mig om det.


3:e plats: Ducktales
Ah, Ducktales. Ännu en serie som jag såg till leda (tillsammans med filmerna). Jag hade till och med en prenumeration på tidningen med samma namn. Som jag sa tidigare har jag under min uppväxt sett mycket kortfilmer med Disneykaraktärer, men Ducktales var så uppfriskande i att det var lite mer äventyrligt och så slapp man den något jobbiga Kalle och besserwissern Musse.


2:a plats: Mr. Wizard's World
Den här serien är från tiden då Nickelodeon var som bäst. Det är helt enkelt ett vetenskapsprogram där den farbroderliga "Mr. Wizard" (Don Herbert) demonstrerar diverse vetenskapliga principer på intressanta sätt. Jag vet inte hur mycket prägel det här programet hade på mitt intresse i vetenskapen, men någon inverkan måste det ha haft. (Introt nedan säger inte så värst mycket, och det verkar inte finnas så mycket klipp av själva programmet. Det bästa jag kunde hitta var en reklamfilm för DVD-samlingen, som visar lite i alla fall.)


1:a plats: You Can't Do That On Television
Mer underbart från Nickelodeons gyllene era. Det här programmet var en sketchbaserad studie i absurditet, flum, och som namnet antyder en del äcklighet. Trademarken för serien var att personerna i serien, oavsett vilken sketch de var i, dumpades över huvudet med grönt slem om de yttrade orden "I don't know". Det fanns även en del återkommande segment i varje avsnitt, som "opposites" där alla beter sig motsatt sina egentliga karaktärer, och "locker jokers" där alla står i skolskåp och drar oftast usla skämt för varandra. Den härligt flummiga stämningen och den allmänna dekadensen är dock vad som gjorde serien härlig för mig. Jag är säker på att den här serien hade en ganska stark prägel på hur min humor utvecklades.



torsdag, oktober 02, 2008

Daily Show Goodness

Med finanskris och presidentdebatter i luften finns det mycket att prata om. Här är några godbitar från The Daily Show från den gångna veckan:

McCain to the rescue! (A.K.A. "How I Learned to Stop Campaigning and Annoy David Letterman") - 25:e september


Hur man ber om ett lån på 700 miljarder dollar - 25:e september


Vem styr det här landet egentligen? - 30:e september


Och så lite bonus, intervjun med den ärke-anti-religiösa Bill Maher - 30:e september




Glöm inte att det går att se varje avsnitt av The Daily Show i sin helhet på deras hemsida!

tisdag, september 30, 2008

Finanskris... in America!

Jag har för det mesta undvikit att lägga mig i amerikanska valet och finanskrisen, men efter gårdagens omröstning om amerikanska krispaketet i representanthuset gick åt pipan måste jag kommentera lite. (Ville först bara varna att nedanstående absolut inte ska tolkas som något expertutlåtande, för expert inom det här området är jag definitivt inte.)

Främst tycker jag att det är otroligt hur skickligt republikanerna verkar motverka sig själva så här i valtiderna: Bush och McCain lägger båda ner jättemycket prestige i att få igenom det här krispaketet, bara för att få det nerröstat av andra republikaner. Försöker de aktivt fälla sin egen kandidat?

Jag är ingen nationalekonom, så jag kan inte svara på om det här räddningspaketet är en bra sak eller ej. Jag kan därför ha förståelse om husrepublikanerna röstade efter övertygelsen om att det skulle vara i längden dåligt för ekonomin. När jag sen läser om deras uttalande efteråt blir jag däremot lite skeptisk:

After the defeat, Republican leaders accused Nancy Pelosi, the Democratic speaker of the House, of giving a partisan speech which "poisoned" Republican support.

Vad är de här människorna, 12 år? De blir lite tjuriga av ett tal så de röstar mot i ett av dem största besluten på senare tid? Varför inte bara säga att de trodde att det var en genuint dålig idé, i stället för att försöka häva över skulden på demokraterna? Fast jag antar att då hade de varit ännu tydligare att de inte håller med sin presidentkandidat...

fredag, september 26, 2008

Idag kom det!

Idag släpptes Mega Man 9, och naturligtvis laddade jag ner det till min Wii direkt. Ah, härliga 8-bitskänsla. Det är svårt (som det ska vara) men inte omöjligt. Hittills har jag redan klarat 6 av bossarna (Jewel Man och Magma Man återstår). Sen väntar Wilys slott... (Men, Dr. Wily är ju oskyldig i det här spelet!! Yeah right.)

Lyckades också samla kraft att ställa mig på Wii Fit-brädan idag. Jag har varit lite sporadisk med det under den senaste tiden, men jag har visst lyckats gå ner nästan ett helt BMI-steg sen jag började med det. Hur mycket det beror på Wii Fit vet jag inte, men jag inbillar mig att jag har blivit lite flexiblare och fått bättre balans, så nån nytta har det säkert gjort. Sen är det bra att ha ett verktyg som håller koll på mina framsteg som det gör.

onsdag, september 24, 2008

Retrospel, fast nytt

De av oss som växte upp med TV-spel på 80-talet har ofta härliga minnen av Nintendos 8-bitskonsoll, NES, som hade en stor drös med spel som många av oss fortfarande spelar än idag. En serie som sticker ut i minnet är Mega Man, en serie som präglades av härlig spelkänsla och med tekniken lysande musik. Därför är det inget underligt att retrofans världen över blev glada över nyheten att Capcom skulle släppa ett helt nytt Mega Man spel, Mega Man 9, med spelstil och grafik som perfekt emulerar den gamla NES:en. Spelet släpps till alla nya konsollers nedladdningstjänster. (Naturligtvis måste vi i Europa vänta aningen längre som vanligt, men det har lovats att det ska släppas inom ungefär samma tidsram.)

För att ge spelet ännu mer kultstatus, gjordes det en "officiell boxart" som en referens till de gamla spelens (amerikanska) förpackningar, som var oftast rätt så missvisande och rent av fula. Capcom har dessutom lagt in de små "buggar" som brukar förekomma i NES-spelen, allt för att ge den riktiga känslan. (Detta kan man stänga av om man vill, men vem vill det?)


Just det. Det är precis så Mega Man ser ut!

Enligt recensionen ska det här spelet vara svårt, till och med med dem gamla spelens mått mätt. Det kan behövas i denna tid av checkpoints varannan minut och regenererande hälsa; en hälsning till tiden då spel faktiskt var utmanande. Hör ni det, ungjävlar?! *Viftar med käppen i luften*

...Förlåt, kom visst av mig lite där. Man blir lätt lite nostalgisk över sånt här, i synnerhet när man hör det underbart 8-bitiga soundtracket till spelet. Och kollar på dem nya robotbossarna. (En KVINNLIG boss?! Nymodigheter!)



Who needs HD-graphics, anyway?

tisdag, september 23, 2008

Resdag

Åkte igår till Jönköping för en jobbintervju till en tjänst som forskningshandläggare på högskolan där. Jag tyckte att det gick rätt bra, i synnerhet för att vara min första riktiga jobbintervju. Tjejen som jag pratade med på Proffice (det är dem som har hand om rekryteringen) var väldigt trevlig och verkade positiv till det jag hade att säga, fast man vet aldrig vad de egentligen tycker. Jag får se längre fram om jag går vidare till nästa steg i rekryteringsprocessen. Proffice är f ö det bemanningsföretag som jag haft störst positiv erfarenhet av under mitt jobbsökande, så det kan jag rekommendera.

Jönköping är en ganska trevlig stad, belägen som den är på Vätterns kant. Folket verkar trevligt och staden inbjudande. Egentligen ogillar jag idén att behöva flytta från Kalmar, men det finns inte direkt gott om arbetstillfällen för mig här. Vi får se vad som händer i framtiden. Vem vet? Nu när det blivit ett slags genombrott kanske allt kommer på en gång...

I övrigt måste jag säga att det fungerade osedvanligt bra med tågresan igår, trots två byten i vardera riktning. Verkar som om SJs tåg faktiskt kan ta sig från en plats till en annan inom rimlig tid när de anstränger sig.

torsdag, september 18, 2008

Den ljusa sidan av...

Tråkigt höstväder
Vi slipper i alla fall orkaner (oftast).

Världsekonomin
Bensinpriset är i alla fall på väg ner.

Irakkriget
Vi slipper åtminstone höra några nyheter om det nuförtiden.

Bushregimen
Den är snart över.

FRA
Få frågor har enat svenska folket på detta vis.

SJ
Man har nåt att skylla på när man kommer för sent.

AMS
...I got nothin'

Tyckte kanske att ni behövde lite optimism så här i det stundande höstmörkret. Hitta gärna på egna!

söndag, september 14, 2008

Cyniska söndag: Okunskap

Mitt förra inlägg fick igång mig på folks generella okunskap kring det vetenskapliga. Idag såg jag dessutom att denna okunskap (kring LHC, faktiskt) lett till ännu en Darwin Award-pristagare. Det leder ju en till funderingen över varför detta fenomen finns i vår moderna värld. Vi lever i historiens hittills mest upplysta tidsålder. Information kring i princip allt finns lättillgängligt för den stora populationen. Så varför florerar en väldig epidemi av villig okunskap?

Låt mig först klargöra: Jag vet att alla inte har lätt för studier och faktainläsning, och jag har full förståelse för att man inte kan veta allt om allt, även om informationen finns tillgängligt. Jag vet att jag själv, även om jag anser mig ha hyfsad allmänbildning, bara vet en liten bråkdel om det mesta. Det jag reagerar på är folk som blir rädda/arga på saker de hör om och inte förstår och sedan reagerar mot detta med, inte kunskapssökning i ämnet, utan diverse rabiata insändare/bloggar/hemsidor/organisationer/etc. Jag kommer aldrig att fatta hur man kan starta en hel rörelse kring ett visst fenomen men inte orkar öppna en bok eller kolla lite på nätet för att faktiskt kolla riktig fakta om sagda fenomen. Är det måhända en allmän misstro till "fakta" i allmänhet?

Journalisterna är egentligen allra värst i detta avseende, då det är från massmedia som folk i allmänhet får huvuddelen av sin information. Man ser nästan aldrig att journalister lyckas återge vetenskaplig information på ett korrekt sätt, och finner de ett visst ämne alltför tråkigt känner de sig tvingade att "krydda" det hela lite med spekulationer eller, i vanligare fall, "larmrapporter", allt i jakten på fler sålda lösnummer.

Det är dock ingen ursäkt för resten av befolkningen. Folk som tar allt som står i tidningarna som absolut fakta utan kritisk granskning är, i min mening, idioter. Nästan ännu värre är de som blint följer särskilda intresseorganisationer som verkar ha som enda uppgift att sprida desinformation. Exempel på detta är anti-GMO grupper, som tillsammans med liknande organisationer inom andra områden stödjer sig på ett fåtal rapporter av tvivelaktig vetenskaplig kvalitet för att stödja sin ställning, samtidigt som det totalt ignorerar resten av forskarvärlden.

Hela världens information finns idag tillgängligt för en stor del av befolkningen. I stället för att råka i panik, gå med i protestmarscher eller skriva ilskna alster om ett "farligt" fenomen som det står om i tidningen, försök att faktiskt göra lite egna undersökningar i ämnet. Oftast räcker det med grundkunskaper för att fatta att en viss "larmrapport" är absurd. Visserligen är Internet fullt med felaktigheter också, men med lite kritisk granskning och eftertanke borde det i alla fall gå att undvika dem största dumheterna.

torsdag, september 11, 2008

Big Bang - fast liten

Just nu pågår, som få nog har ungått att läsa om, avancerade experiment på gränsen mellan Frankrike och Schweiz som går ut på att kasta små saker jättefort mot små saker som kastas jättefort åt motsatt håll. I princip. Naturligtvis pratar jag om CERN:s nya partikelaccelerator som nyligen sattes igång. Med den 27 km långa och 38.000 ton tung maskinen hoppas fysikerna kunna studera hur omständigheterna var kring universums födelse, Big Bang. Med lite tur så kan apparaten ge ledtrådar som kan hjälpa oss att komma lite närmare sanningen om hur vår verklighet egentligen fungerar.

Maskinen fungerar så att den med starka magnetfält (9300 supermagneter) slungar atomiska partiklar, främst blykärnor och protoner, med otroligt hög fart genom den ringformade tunneln. När dessa sedan får möta partikelströmmar som går åt motsatt håll kolliderar dem och faller sönder till beståndsdelar, som fysikerna hoppas kunna detektera. Detta ska förhoppningsvis motsvara omständigheterna vid en miljarddels sekund efter Big Bang. Vissa frågor som man hoppas få svar på är, förutom vad som hände i Big Bang, hur gravitationen fungerar, varför det finns ett överskott av materia jämfört med antimateria i universum, vad vår verklighet egentligen består av, om det verkligen finns extra dimensioner, och annat. (Enligt den officiella hemsidan.)

Man kan tycka att detta vore spännande nog i sig, men det där med vetenskap är lite halvtråkigt verkar medierna tycka. Därför har det cirkulerat prat om att maskinen skulle skapa svarta hål som skulle sluka hela jorden. Nu är jag ingen fysiker, men med endast lite kunskaper om fysik och lite kollande runt på nätet kan jag se att sådana spekulationer är tämligen absurda; även om små svarta hål skulle bildas (vilket inte är så sannolikt i sig) skulle de vara alldeles för små för att vara stabila eller ha någon relevant gravitationskraft, och skulle antagligen genast kollapsa igen. Lättdementerade rykten, alltså. Ändå kunde de, i likhet med så många andra vetenskapliga felaktigheter, fritt florera i medierna (det där med "research" är inget som journalister behöver besvära sig med). Det har gått till den grad att det börjat skrämma barn, vilket iofs ger något mer att skriva om nu när de inte kan sprida svarthålshysteri längre. (Sen kan man fråga sig vad det är för föräldrar och lärare som i stället för att kolla fakta på nätet och pratar med barnen blogg-gnäller om hur oroliga deras barn är...)

Personligen ser jag fram emot att se om de får några intressanta resultat. Jag har som sagt endast grundläggande kunskaper i kvantfysik, men tycker ändå att det är väldigt spännande att höra teorierna om livet, universum och allting. Sen är det förstås möjligt att det här bara är ett slöseri på över 30 miljarder kronor, men så är det ju med vetenskapen.


Obs: De som inte är bekanta med Unspeakable Vault begriper antaglien inte den här strippen, men det struntar jag i.

fredag, september 05, 2008

Apropå roligt...

The Daily Show med John Stewart är enligt mig bland det roligaste som går på TV just nu. Det är ett humoristiskt politiskt reportage där Jon Stewart och hans anhang totalt sågar sönder dem traditionella amerikanska nyhetsmedierna och politikerna. Dessvärre har programmet misshandlats grovt av Kanal 9; ofta händer det att de utan anledningar sänder repriser en hel vecka (vilket totalt förintar syftet med ett program som går ut på att behandla nyheter) och nu har de flyttat programmet till efter 0.30 på nätterna. Tydligen ville de göra plats för Jay Leno, som visst har tappat så många tittare att den var tvungen att flyttas över från Kanal 5 där det sändes tidigare. Kanal 9 har alltså prioriterat den avdankade trötta Leno (samt urgamla avsnitt av Frasier, av alla saker) över den fräscha och genuint roliga Daily Show. Lyckligtvis kan man se hela avsnitten av Daily Show på deras egna hemsida.

Här följer ett litet smakprov, från Republikanernas konvent i förrgår, där Stewart diskret påpekar viss dubbelmoral hos några aningen högervridna nyhetspersonligheter angående vicepresidentkandidat Palin.

onsdag, september 03, 2008

De roligaste komedierna - på riktigast

På grund av vissa förekomna anledningar kände jag mig manad att framlägga min personliga lista över (väst)världens roligaste filmer. För enkelhetens skull anger jag i vissa fall hela serier, och för att göra det intressant har jag försökt hitta en varierad blandning.

10:e plats: Duck Soup
För att uppskatta modern komedi kan det vara bra att ha koll på rötterna. Bröderna Marx var lysande på sin tid och deras filmer håller bra än idag. Den här filmen anses vara en av deras roligaste, fast det finns flera att välja på.


9:e plats: Clue
Tim Curry gör en lysande insats i denna förvirrade mordgåta.


8:e plats: Spaceballs
Oh shit. There goes the planet.


7:e plats: Hot Shots!
Båda filmerna lyckas vara hysteriskt absurda utan att gå över gränsen till det fåniga. Och så fantastiske Lloyd Bridges:


6:e plats: Austin Powers
Alla filmer i denna serie är en lysande studie i nyskapande komedi, och så är Mike Myers lysande i alla roller han spelar i dem.


5:e plats: Kung Pow: Enter the Fist
Hur man med lite kreativ klippning, fånig dubbning och CG gör en gammal kung-fu-film till en hysterisk skrattfest.


4:e plats: Monty Python and the Holy Grail
Kung Arthurs absurda äventyr får representera Monty Pythons storhet. Naturligtvis har de gjort mycket som skulle kunna platsa på den här listan, men jag ville hålla mig till en, och den här är den bästa (enligt mig).


3:e plats: Naked Gun
Dessa tre filmer har i princip kommit att definera hela spoof-genren. Och med god anledning.


2:a plats: The Princess Bride
Kankse lite väl högt upp, men den här briljanta fantasyäventyrsparodin med lysande dialog är så underskattad att den förtjänar en hög placering.


1:a plats: Help!
Beatles' andra film tar inte sig själv på särskilt stort allvar, och det märks i den avslappnat sjuka humorn som genomsyrar den. Fåniga situationer, absurda repliker och generell flum gör att den här filmen förtjänar att vara i toppen.

torsdag, augusti 28, 2008

MelodiFELstival

Man häpnar ibland över vissas förmåga att inse att det finns brister i någonting, och sedan göra det exakt motsatta för att korrigera de bristerna. Det jag tänker på närmast just nu är den nya Melodifestivalen. Bland nyheterna finns ytterligare en jurygrupp (precis vad folk vill ha efter att de sett juryn kullkasta folkets favorit de senaste åren) och fler dueller.

Inte nog alltså med att de ska skeva resultatet ännu längre ifrån vad folk faktiskt tycker, de ska dessutom se till att finalen blir så slätstruken den bara kan bli, för hur stor chans har mer otraditionella låtar mot tramsiga publikfriarpopdängor när de ställs direkt mot varandra på det viset? En del av Sveriges artister verkar f ö hålla med. Christer Björkman verkar ha totalt övergett svenska folkets åsikter och bryr sig bara om att lyckas i Europa.

Vad som verkligen behövs i Melodifestivalen är en grundlig genomgång av uttagningsprocessen. Jag är helt säker på att landets (antagligen mer okända) låtskribenter kan och har producerat bättre än det skräp från G:son et al som dominerat i den faktiska festivalen. Och viktigast av allt: bort med Björkman!

onsdag, augusti 27, 2008

En framtida bilists funderingar

Körövningarna har för mig nu nått en sån där liten platå, där man känner att man behärskar bilen rätt så bra, men att man fortfarande inte är uppe i "körkortsduglighet". När man är i det stadiet är dem förbättringar man gör i sitt körande mycket mer diskreta än tidigare, vilket ger skenupplevelsen att man stagnerat något. Jag vet dock att övningen ger färdighet, även om jag inte märker det själv.

När man är uppe i körkortstänket börjar man fundera över vilken sorts bil man vill ha. Det har länge lutat åt någonting av märket Toyota, men man måste ju prova sig fram och hitta något som känns bra. Sen kommer ytterligare funderingar, som vilket sorts bränsle bilen ska drivas av. Det enda jag kommit fram till är att det där med etanol är något jag bör skippa (videon hittad via HAX).

fredag, augusti 22, 2008

Return of the Flum

Så var det återigen dags för lite hederligt fredagsflum. Vad för smaskig fyllning hittar vi i denna veckans vårrullar?

Reklamation för för mycket repriser
Nån gubbe i Trelleborg försökte viss kräva tillbaka sina radiolicenspengar eftersom SVT visade för många repriser. Bra idé, tycker jag. Själv skulle jag vilja kräva tillbaka pengarna eftersom SVT mest sänder skräp till att börja med. Men tji fick han. Man kan ju fråga sig vad SVT spenderar sina utpressade miljoner på egentligen när de fyller ut nästan hela sommaren med repriser. Javisst ja...

Kejsarkanalens nya kläder
Det verkar som om SVT blåst en för utomstående okänd summa pengar på nya logotyper. Fantasifullt, måste jag säga. Det måste vara trevligt att vara grafisk konsult, och kunna ta antagligen flera miljoner i betalt för att ta fram nya logotyper på 5 minuter medan man sitter på dass. Så ser det ut i alla fall. Har man inget innehåll så försöker man skapa en intressant förpackning, och till och med det misslyckas de med.

EU-bidrag används till cannabisodlingar
Se där! Äntligen används EU-bidragen till nåt vettigt! (Ba-dum-tisch!)

Militärplan havererar efter fågelkrock
Det är förtroendeingivande att ett av militärens flyglan kan förstöras av en kråka. Strunta i modern krigsföringsteknologi, satsa på tränade duvor i stället!

MI5 vill rekrytera homosexuella
Tydligen vill Storbritannien att det ska finnas fler gayspioner i deras underrättelsetjänst. En lovvärd satsning, antar jag, men jag kan inte låta bli att få en sammanblandning av Spooks och Queer Eye i huvudet...

Jag lämnar er med den tankebilden. Trevlig helg!

torsdag, augusti 21, 2008

Inte död!

Jisses vad tiden kan plötsligt rinna iväg. De senaste veckorna har jag varit i Tvärskog rätt mycket och övningskört ute på landet, och så har jag haft lite trafikskoleledda lektioner också. I övrigt har jag spelat diverse spel och pysslat med diverse annat smått och gott. Ska försöka komma in i bloggtänkandet igen nu när sommaren närmar sig sitt slut.

Under tiden kan ni förnöja er med ett litet videoklipp med vår lilla Ninja som vill ut och jaga krypet utanför fönstret (filmat av fästmön).

måndag, augusti 04, 2008

Mer lysande prioriteringar

Allas vår hjälte Camilla Lindberg har nu hamnat i "blåsväder". Anledningen? Hon gjorde visst ett uttalande som antydde att hon tyckte att muslimer var tjuvar. Grejen är bara att det hon sa var i en polisrapport efter att ha blivit bestulen på sin plånbok. Hon sade där, halvt på skämt, att en muslim stulit hennes plånbok eftersom hon var judinna.

Reaktionerna kom givetvis snabbt. Vilken hemsk sak att säga! Strunta i att kvinnan blev bestulen och sedan utpressad för att få tillbaka plåboksjäveln. Det är VI som är offren!

Det vore verkligen härligt om vissa företrädare för minoritetsgrupper kunde sluta bete sig som om hela världen var emot dem varenda gång något som ens kan antydas skymfa dem sägs. Resultatet av dylika utspel gör bara att folk - på riktigt - faktiskt börjar få negativ opinion mot dem. Det om något borde göra muslimer (dvs den rationella tänkande delen som jag är ganska säker är i majoritet) upprörda.

fredag, augusti 01, 2008

På rätt spår?

Det har blivit mycket prat på sistone om SJ: ideliga förseningar, folk som blivit strandsatta, uteblivna ersättningar, osv. SJ verkar ofta komma undan med att behandla sina kunder som skit, nästan som om de skulle ha någon sorts monop... oh.

Att det är en pärs att åka tåg är något jag vetat sen länge. Inte själva resan, den brukar vara rätt behaglig, utan nojan av att aldrig veta om man kommer att hinna med den där anslutningen eller om man kommer att bli stående någonstans. Man kan aldrig riktigt slappna av om man har en tid att passa.

Folk har tolererat SJs inkompetens rätt länge, mycket för att det är "miljövänligt", men nu verkar gränsen snart vara nådd. Egentligen borde reaktionerna ha kommit långt tidigare. Vilket företag kan behandla sina kunder så som SJ gör, utan att vara i monopolställning?

Det senaste i ämnet är uttalanden av riksdagsledamöter från olika partier. Det är intressant att anmärka att den enda som ens nämner ökad konkurrens som lösning är folkpartiets Anita Brodén. C och kd säger att man måste "prata med SJs ledning" (jag är säker på att de lyssnar den här gången), m och mp vill "stärka konsumentskyddet" (lagom vagt), s vill ta till den extrema åtgärden att "titta på det här" och v vill i vanlig ordning kasta pengar på problemet och hoppas att det försvinner.

Ökad konkurrens (eller konkurrens överhuvudtaget) är enligt mig den enklaste lösningen. SJs huvudkonkurrent just nu är flyget, som naturligtvis gynnas av allt det här tjafset. Hade det funnits andra aktörer i tågresandet, hade SJ helt enkelt varit tvungna att skärpa sig, eller gå under.

(Det blev f ö inget fredagsflum idag; våra egna politiker är tillräckligt flummiga ändå.)

söndag, juli 27, 2008

Mini-CS: Prioriteringar

(Jag hade egentligen inte tänkt skriva någon Cyniska Söndag idag, men idiotin hos vissa folk i det här landet kräver ibland uppoffringar.)

Är mustascher onda? Det finns väl vissa som tycker det, tillräckligt många för att det kunde bli "tittarstorm" mot Rapports nyhetsuppläsare Rikard Palms nya överläppsvärmare, som han visst hade mage att anförskaffa under sin semester.

Man upphör aldrig att förvånas över idioters prioriteringsförmåga. Rapportsändningen i sig innehöll nyheter om bland annat bombdåd i Kina med syfte att förstöra OS, flera bombdåd i Indien, en man som knivskars i halsen i Malmö, en försvunnen kvinna hittad död, samt utebliven ersättning vid försenade och inställda semesterflyg. Allt detta var dock uppenbarligen av mindre vikt än uppläsarens mustasch. Man kan också ha funderingar om dessa individers liv när de känner att behovet att ringa till SVT och klaga på denna håriga skymf överröstar allt annat som de kan tänkas ha gjort i stället.

Personligen tycker jag f ö att han såg snyggare ut med utväxten, men som en typisk mäha var han tvungen att gå med på pöbelns krav. Det verkar som om man alltid kan få igenom vad man vill i det här landet bara man är tillräckligt högljudd och galen.

Som en intressant bisak anmärkte jag också på att Aftonbladet hade en liten omröstning i samband med artikeln om vem som har/hade "tidernas mustasch". Själv blev jag aningen sur att den självklare vinnaren inte fick vara med:

torsdag, juli 24, 2008

Recension: Super Smash Bros. Brawl

Så var det äntligen dags för Recensionen. Jag har ju tjatat rätt länge om det, så nu får vi se om det hela var värt den extra långa väntan.

För att kort introducera spelserien: Smash Bros. är ett enormt hopkok av Nintendokaraktärer från många olika spel som slåss på mer eller mindre bisarra banor. Spelet skiljer sig rätt mycket från andra fightingspel: I stället för livspoäng har man en procenträknare som visar hur mycket stryk man har tagit, och ju mer stryk desto lättare flyger man iväg (man förlorar ett "liv" genom att flyga av banan). Dessutom är kontrollerna väldigt enkla; det förekommer inga långa rörelsekombos som man måste komma ihåg för varje karaktär. Slumpmässiga föremål som dimper ner på banan under striden, tillsammans med ett allmänt högt tempo, gör att striderna lätt blir kaotiska, och ofta händer det att turen spelar in.

Det är många som kallat Smash Bros.-spelen för "button-mashers", dvs att man kan nå framgång genom slumpmässig tryckning av knappar. Detta kan stämma för en grupp nybörjare som spelar, men de som bekantar sig lite med karaktärerna och kontrollerna upptäcker rätt snart att man inte kommer så långt med den taktiken. Trots sitt till synes enkla kontrollupplägg är spelen rätt så djupa, och man kan hålla på väldigt länga att hitta och förfina sina egna kombos för varje karaktär. Smash Bros. Melee, föregångaren till GameCube, har länge varit framträdande i större TV-spelsturnerningar, och där kan man se hur det ser ut när någon riktigt duktig person spelar.

Hursomhelst, Brawl är den tredje installationen till serien, och man ganska lugnt säga att Nintendo valde att inte fiffla alltför mycket med en vinnande idé. Spelet är i princip Melee, fast med snyggare grafik, fler karaktärer och lite andra småsaker. Kontrollmässigt har de nästan inte gjort något överhuvudtaget, annat än att göra kontrollerna helt anpassningsbara vare sig man använder Wii-kontroller (med eller utan Nunchuk), GC-kontroller eller Classic-kontroller. I och för sig trevligt, men man saknar lite mer vågade användningar av Wii:ns rörelsekänsliga kontroller (medges bör att i ett så snabbt spel som det här hade det varit väldigt svårt att inkorporera på ett bra sätt. Nintendo har dessutom valt att ta bort vissa saker ur kontrollskemat, som det s.k. "wavedashing", en teknik som utnyttjades flitigt av Meleespelare i turneringar, men som egentligen var en bugg. Eftersom jag inte var en så avancerad spelare är detta inget jag klagar på, dock.

Innehållet då? Det finns gott om karaktärer att välja mellan (35-39 beroende på hur man räknar), och även om vissa är snarlika en eller två andra är det ett stort mångfald av stilar, från stora kraftiga och långsamma kolosser som Bowser till små ultrasnabba typer som Fox. Karaktärerna är rätt så välbalanserade, fast det finns vissa som betraktas vara "bottenskrapet". I vilket fall så lär de flesta som spelar ganska snabbt hitta en eller några favoriter som passar deras spelstil.

En nyhet för Brawl är det nya enspelarläget. Tidigare har det funnits en serie enkla banor att ta sig genom, men nu innehåller spelet en fullt utvecklad story, Subspace Emissary. Där spelar man genom ett stort antal banor med de karaktärer som råkar befinna sig på den platsen vid den punkten i storyn. De olika karaktärerna möts och allierar sig mot den annalkande armén som hotar förgöra deras värld. Storyn är fylld med mellansekvenser (dock nästan helt utan något tal) som ibland är väldigt komiska. Subspace Emissary tar ca 10 timmar att klara (och sedan kan man gå tillbaka och spela om valfria banor med andra karaktärer om man vill), och en stor fördel är att man kan låsa upp i princip alla karaktärer genom att spela det, något som är betydligt snällare än vad tidigare spel har varit.

Sen har vi ju förstås kärnan i spelet: fighting-matcherna. Dessa ska helst avnjutas med vänner, för det är då som Smash är som roligast. Man kan spela mot datorn, men nackdelen är att om man spelar mot tre datormotståndare kommer alla att försöka ge sig på dig i första hand, trots att matchen ska vara alla-mot-alla. Detta känns inte alltför sällan lite billigt. I övrigt är datorns intelligensnivå inte den högsta.

Lite annat som kan nämnas: Det finns ett antal "Challenges" i spelet som går ut på att klara olika lägen under olika svårighetsgrader, samla ihop ett visst antal av olika saker, m m. På detta vis kan man låsa upp nya banor, troféer, och låtar. Apropå låtar så måste jag passa på att nämna spelets soundtrack, som består av runt 300 låtar som är i originalformat, omarrangerade eller nyskrivna. Det verkar som om de samlat varenda japansk spelkompositör värd namnet för det här spelet, och resultatet är ofantligt. Alla låtar som man låst upp kan man lyssna på i spelet, och man kan ställa in sannolikheten att en viss låt spelas på en viss bana. Mycket trevligt.

Röstskådespelandet som förekommer i spelet håller tyvärr inte samma kvalitet, i alla fall i den amerikanska versionen. Meta Knight låter misstänkt som Darth Vader, Pokémon Trainer låter som en slumpmässig unge de drog in från gatan, och Ike låter lika engagerad som en hårdrockare på en Sven Ingvars-konsert. Detta är dock ett mindre problem då rösterna inte är alltför framträdande, men man önskar att de kunde ha klämt in den japanska röstsättningen på skivan när de ändå skulle ha med allt annat. I stället valde de att klämma in "Masterpieces", små spelbara demoversioner av gamla Nintendospel. En intressant idé, som dock förstörs av att man har en så löjligt kort tidsgräns på de flesta av spelen (oftast bara ett par minuter). Det hade varit bättre om man åtminstone hade fått spela en hel bana.

Vissa ljusglimtar finns dock bland röstträsket. I synnerhet Snakes konversationer med Otacon och de andra om de olika karaktärerna, som ofta präglas av allmän absurditet. Dessutom fick Marth behålla sin japanska röst, vilket naturligtvis uppskattas av alla fans av Hikaru Midorikawa.

En annan nyhet är förmågan att kunna bygga egna banor. Detta känns dock som om det gjorts mer som en eftertanke mer än något annat. Byggdelarna är för det mesta väldigt grundläggande, och faktumet att bitarna inte kan överlappa alls gör att det blir väldigt begränsat. I synnerhet när man jämför med de fantasifulla banor som förekommer i det "riktiga" spelet.

En sista sak som bör nämnas är att Smash Bros. numera har online-spelarläge. Man kan spela antingen med en vän (om man byter s k "Friend Codes") eller med slumpmässiga spelare. Jag har bara provat det sistnämnda, och kan säga att även om det är intressant att kunna spela mot andra, så är den långa väntetiden inför varje match ganska avskräckande. Hur smidigt spelet går är dessutom beroende av spelarnas intenetuppkoppling; är någons trög kommer det att gå hackigt.

Super Smash Bros. Brawl är inget perfekt spel. Det har sina brister och tillkortakommande, men det är ändå Smash. De som gillade tidigare spel lär gilla det här, men de som inte gjorde det lär inte bli frälsta nu heller. För mig är det i alla fall extremt kul, och om Melee är en fingervisning lär jag spela det här spelet väldigt länge.

lördag, juli 19, 2008

Tillbaka

Så var det dags att damma av bloggen lite nu när man är hemma från "semestern" i Tvärskog. Tiden har präglats av mysiga grillkvällar, övningskörning (har äntligen börjat köra privat nu också), skogspromenader och Smash Bros (recension kommer inom kort). Dessutom hanns det med en liten tur till Ölands södra udde (mer om det hos fästmön.

Vädret har det ju varit lite sisådär med; något direkt badväder kan man inte påstå att det har varit. Samtidigt tycker jag det är skönt när det inte är sådär överväldigande tokhett. Och visst är det mysigt att sitta inomhus när regnet öser ner utanför fönstret?

Hoppas alla ni andra har haft/kommer att få en minst lika trevlig semester!

fredag, juli 04, 2008

TrAMSigt värre

Idag var jag lite sur, mest på grund av att jag idag ringde till Arbetsförnedringens kundtjänst för att avrapportera mitt arbetssökande. Enligt hon som jag pratade med hade jag visst inte sökt tillräckligt många arbeten. Förra gången jag ringde ett sådant samtal hade jag jobbat på bra i mitt jobbsökande, fast jag hade sökt ungefär lika många jobb under ungefär samma tidsperiod. Några vettiga förslag till jobb jag skulle söka hade hon inte heller. Inte nog med att arbetsförmedlare verkar göra allt förutom att förmedla arbeten, de är inkonsekventa också. Varenda gång jag har kontakt med AMS får jag en ökad känsla av att deras arbete skulle kunna utföras av en berusad babian. Det finns säkerligen duktiga arbetsförmedlare också, men majoriteten verkar ha snubblat in på yrket för att: A) De hatar människor, eller B) De själva lyckades inte hitta något annat arbete.

Det är också anmärkningsvärt att läsandet till körkort (som knallar på finfint, tack för att ni frågar), något som faktiskt skulle hjälpa mig att få arbete i stället för att söka femtioelva jobb jag inte är kvalificerade för, inte räknas som att "aktivt söka arbete".

Nä, usch. Nu skiter jag i det här och åker ut på landet med fästmön i stället. Blogguppdaterandet kan bli lite sporadiskt under tiden, bara så ni vet.

torsdag, juni 26, 2008

Zombieinvasion i Kalmar?

Blev aningen förskräckt när jag kollade i Kalmarposten idag och såg följande annons:



Har man spelat en del Resident Evil-spel så känner man igen logotypen för Umbrella, företaget som gillar att bygga hemliga forskningsbaser lite varstans där det forskas om livsfarliga zombieproducerande virus som oundvikligen sipprar ut bland lokalbefolkningen. Nu är det alltså Kalmars tur. Det går i alla fall inte att säga att staden inte utvecklas!

(Det ska nämnas att på nästa sida fick man se att annonsen egentligen var för den nya butiken Trädgårdsliv, fast det är givetvis en listig täckmantel.)

Sommartorka

Det blir inte så mycket bloggande såhär under sommaren. Om det beror på att jag känner att jag inte har så mycket att säga eller ren lathet vet jag inte. (Varför inte BÅDE OCH?)

Har haft min tredje körövning idag. Det känns fortfarande lite småläbbigt att vara ute i trafiken och fara runt, särskilt då "det tekniska" inte riktigt sitter än. Det där med att titta/signalera/bromsa/frikoppla/växla ned/koppla/svänga när man ska ta sig runt ett hörn är särskilt besvärligt, men övning ger färdighet! Nästa vecka har jag fått, pga ett par avbokningar, två dubbla lektionstider. Vi får se hur det känns efter det.

I veckan fick jag hem ett nytt brädspel, eller rättare sagt en expansion till en jag redan hade. Arkham Horror har nu fått ytterligare ett vansinnesframkallande inslag i Kingsport Horror. Förutom en helt ny stad att undersöka innehåller expansionen fyra nya skräckinjagande onda gudar, åtta nya olycksaliga hjältar, och en del annat smått och gott. Det redan skrymmande spelet börjar snart tänja på gränserna för vad euklidiansk geometri klarar av. Vi får se när jag kan lura i vännerna att spela det med mig också.


Så här ser spelet ut i dess nuvarande form. (Inte min bild.)

I morgon är det f ö äntligen dags för Nintendos största fanservice, Smash Bros. Jag har den förbokad sen länge, så det är bäst att den ligger i postboxen i morgon. Annars...

fredag, juni 20, 2008

Midsommarflum

Glad Midsommar på er, era hedningar! Här är denna veckans artiklar som jag kände mig tvungen att kommentera:

TV-spel minskar våld!
Kanske. Det finns i alla fall ett motsatt förhållande mellan antalet TV-spelbutiker i ett område och ungdomsvåldet. Sen får man tolka det hur man vill. I vilket fall är undersökningen mer konkret än våldsspelsmotståndarnas faktabas, som är... ingenting alls. De var visst framme i den här artikeln också: "Jag tror inte på undersökningarna, det måste finnas många felkällor", säger kd:s Anders Bergsten. Fast det är ju klart. Det går inte att lita på dokument som är yngre än 1000 år gammalt...

Potatisupproret återuppstår
Åtminstone hos Aftonbladets Karin Ahlborg. Som tycker att färskpotatisen är alldeles för billig. Stackars bönder, säger hon, som inte får redigt betalt för sina knölar. Ahlborg har visst svårt att förstå det här med utbud och efterfrågan. Kanske hon sov genom ekonomilektionerna?

Flyg billigare än tåg
Jajamen. Nuförtiden måste man betala mer för att sitta i en ryckig tågvagn i 5-10 gånger så lång tid för att komma fram dit man ska. Snyggt jobbat, SJ!

Elräkning på £90.000.000
Hoppsan! Jag ska visst inte klaga på vad jag betalar för elen. Naturligtvis ett datorfel, men man undrar ju hur många gånger man själv har betalat (aningen mindre extrema) övervärden för sina räkningar.

Nu får ni springa iväg och dansa runt er midsommarstång, ungjävlar.

torsdag, juni 19, 2008

Det körde visst ihop sig lite...

...dagens körlektion var nämligen inställd. (*Canned laughter*) I tisdags var jag och fästmön ute på våra första trafikskoleledda körövningar, vilket gick rätt bra. Det var meningen att jag skulle ut igen idag, men det blev inte av. Vi får fortsätta med det nästa tisdag.

I övrigt pågår det inte så mycket i livet just nu. Jobbläget påminner för tillfället mest om Gobiöknen i vintern, men det är ju semestertider nu så det händer väl inte så mycket inom företagen. I morgon är det dessutom Midsommarafton, och då ska vi ut i Tvärskog igen och glömma bort bekymmer och besvär.

Wii Fit-brädan får mycket användning också. Jag försöker få in en daglig träningspass, och enligt den så har mitt BMI minskat från 26,7 till 26,1 sen jag började nästan två veckor sen. En liten minskning, men framsteg är det ju.

Så lite skamlös reklam: Fästmön har lagt upp ett antal somriga bilder som hon gjort till salu på sin blogg. Kolla gärna in dem här.

söndag, juni 15, 2008

Cyniska söndag: Kultur

Folk som ofta besöker min blogg vet att jag inte är en stor vän av kultursektorn. Alltför länge har kulturmupparna kunnat styra och ställa i princip hur de vill: Det är ändå de som bestämmer vad som är kultur och hur mycket det är "värt", samtidigt som de avnjuter statliga bidrag och fördelar i form av kulturmoms och dylikt. Resultatet har blivit ett träsk av övervärderad dynga som för det mesta struntar i gemene man (de som borde vara den riktiga målgruppen) och bara verkar finnas till för resten av kulturelitens nöje.

För några veckor sen gjorde Vänsterpartiets styrelse apropå detta ett enligt mig lysande beslut (en händelse som för övrigt är så bisarr att den får mig att tro att jag snart kommer att höra mina krukväxter skälla) att avskaffa upphovsrätten på internet. Beslutet gick dessutom igenom på kongressen. Varför denna plötsliga omsvängning, kan man fråga sig? Svaret är att antigen:
A) Vänsterpartiet hatar egentligen kultur och har bara lurat oss alla dessa år.
B) Det är för jobbigt att bekämpa fildelning så de har helt enkelt gett upp.
C) Lars Ohly har blivit spritt språngande galen.
D) Det är för att kultursektorn ska gynnas i det långa loppet.

De av er som valde D har förstås helt fel, för svaret är naturligtvis C. Men låt oss för debattens skull säga att det är D. Hur exakt skulle kultursektorn gynnas av att folk betalar mindre för kultur? "Du måste vara dum i huvudet, du din stilige hingst," tänker ni säkert.

MEN! I det stora hela tror jag inte att fildelning i stor grad påverkar vad folk betalar för kultur, utan endast deras tillgång till den. Motståndare till fildelning försöker använda sig av den felaktiga liknelsen med hantverkare som bara skulle ge bort sitt gods, men det är inte så enkelt. Visst, lite pengar går förlorade för att folk inte har betalat för den kopian, men nedladdare skulle i största sannolikhet inte betala för det dem laddat ner till att börja med. Det är tillgängligheten som avgör, och tack vare nedladdning kan man exempelvis upptäcka en litet känd musikgrupp vars skivdistribution helt enkelt inte nådde så långt som Sveriges kuster. Det finns ändå gränser på fysisk distribution. De stora skivbolagen hjälper inte heller direkt till med att hjälpa in nya talanger, som kanske avviker lite från vad som är "populärt", i branschen.

Sen har vi det där med kvalitén. Jag är personligen av opinionen att nästan hela kultursektorn, såväl svensk som utländsk, urholkats kvalitetsmässigt och övervärderats pengamässigt. Jag har nämnt vid flera tillfällen att jag inte går på bio, men inte pga nedladdning utan för att de flesta filmer är för jävla dåliga och kostar alldeles för mycket. En (något gammal) studie har förresten antytt att nedladdning inte påverkar biobesök. Nu verkar det dessutom som om USAs skådisar rustar för strejk. Bra, säger jag. De flesta är ändå övervärderade in absurdum. Sparka hela bunten så att vi kan få in lite fräscht blod i det alldeles för stagnerade Hollywood (Förutom möjligtvis Johnny Depp, även om Pirates 2 fick mig att dö lite inombords).

Med en ny lagstiftning kanske musik och film kan justeras till sitt egentliga värde, och vi kanske kan få en rimlig tid på upphovsskyddet. Varför kan ättlingar till kända musiker fortsätta att håva in royalties långt efter artistens död? Särskilt om man jämför med exempelvis medicinpatent, som kostar många miljoner och tar flera år att ta fram, men som bara varar i en bråkdel av den tiden? (Bara en jämförelse; medicinpatentens vara eller icke vara är en annan debatt.) Centern är också inne på denna linje, men jag tvivlar på att de stora partierna vill riskera att få kulturmupparna mot sig.

Låt kulturen vara värd vad den egentligen är värd!

fredag, juni 13, 2008

Olycksflum

Idag är fredagen den trettonde! I sedvanlig ordning betyder detta... absolut ingenting. Men fredag är det i alla fall!

Bush bortglömd
Det verkar som om ingen orkar bry sig om presidentchimpansen längre, inte ens demonstranterna. Situationen är inte ovanlig för presidenter som ska avgå efter 2 mandatperioder, men i Bush's fall är det nog extra tydligt. Just nu verkar de flesta amerikaner köra på principen "ignore him until he goes away."

USA:s sämsta mamma?
En kvinna i New York har nu blivit stämplad som landets sämsta mamma eftersom hon lät sin nioåriga son åka på tunnelbanan ensam. Usch så hemskt! Hon borde ta lärdom av alla alkoholiserade/nerknarkade mammor som regelbundet misshandlar sina barn, eftersom de uppenbarligen är duktigare...

Harry Potter bok 8! OMG!
Eller nja. Det är mer en novell. Det är ännu mer en samling hastigt nedskrivna meningar som vagt berör Harry Potter serien. I vilket fall fanns det folk som gav löjligt mycket pengar för det, eftersom det ju skrevs av den moderna litturaturens ärkegudinna. Vi vanliga dödliga kan läsa den helt gratis.

Gravida manliga sjödrakar
Där är en rubrik man inte ser ofta! Undrar hur många radikalfeminister det finns som funderar på hur något sånt kan överföras till människor.