Det har gått över ett år sen jag blev "officiellt" arbetslös, och fortfarande finns inga jobb att finna. Ansökan efter ansökan har skickats ut, bara för att få nejsvar tillbaka eller inget svar alls. Sammanlagt 2 intervjuer har varit på, men ingen som ledde till nåt. Det är inte utan att man blir lite nedslagen.
Jag har inte bara sökt i mitt eget område, förstås; arbetsmarknaden där är rätt så mättad just nu och så mycket arbete inom sånt finns inte. Det finns många olika jobb där jag känner att jag skulle kunna göra bra ifrån mig bara jag fick chansen (i synnerhet när jag ser många som har arbeten de är fullständigt inkompetenta på), men det känns hopplöst när det enda man kan påverka med oftast är meritförteckningen, som arbetsgivare kollar på i typ 20 sekunder. För mig är det ännu värre i och med att jag inte har någon egentlig jobberfarenhet. (Det är visst jätteviktigt att ha sommarjobbat på exempelvis en konservfabrik i två år om man ska ha en kontorstjänst...) Jag vet vad jag skulle kunna göra, men det är svårt att få med sånt i en ansökan.
Det känns som om det enda sättet att hitta ett vettigt arbete i det här landet är att känna någon som kan "fixa in" en. Har man inte rätt kontakter får man helt enkelt inte in foten. Jag kanske borde försöka skaffa lite fler nya vänner, efter en noggrann screening av deras sysselsättning, förstås...
lördag, november 22, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar