onsdag, oktober 31, 2007

Dead man walking

Så har man alltså kommit fram till sista dagen på jobbet. Sista avlönade dagen, i alla fall. Arbetet är inte färdigt än: avhandlingen ska till tryckeriet så fort jag fått feedback från andra instanser, och förberedelser måste göras inför disputationen i december. Men ändå, det känns aningen lustigt att man plötsligt ska sluta när man jobbat på samma ställe i över fyra år (åtta om man räknar grundutbildningen). Man liksom vandrar runt i nån sorts limbo.

Åt just en sista lunch med labgruppen ute på en kinakrog, vilket var trevligt. I morgon bär det iväg till Arbetsförmedlingen. Vi får se vad som händer härnäst.

tisdag, oktober 30, 2007

Kan inte kärnämnen förpassas till historien?

När Jan Björklund blev utbildningsminister hoppades jag att han skulle göra av med vissa av dem mer idiotiska inslagen i svenska skolan. Kärnämnen är ett av dessa inslag som jag tycker inte hörde hemma i en skolform som annars är frivillig och präglas av individens val. Tanken att vissa ämnen ska ha en särställning, till och med i yrkesförberedande program, är rätt absurd. Att dessa livsviktiga ämnen innehåller bl a religionskunskap och estetisk verksamhet gör det bara ännu larvigare. Min förhoppning var att vi skulle slippa detta ok i och med den nya regeringen.

Men nej. Inte bara ska kärnämnen vara kvar, nu ska dessutom historia bli ett av dem. Inte nog med att det blir ännu ett teoretiskt ämne som eleverna ska lära sig vare sig de har nytta av det eller inte, men så ska det vara just historia, som är ett av dem mest subjektiva ämnen som finns.

"Men det är väl bra att ungarna lär sig historia!" säger säkert många. Problemet med historia är bara att samma händelser kan beskrivas på så många olika sätt, beroende på vem som berättar. Det finns anklaganden exempelvis om att svenska läroböcker är präglade av socialdemokratin. Det finns ingen historia som är "korrekt" eftersom det är omöjligt att veta all information om en viss händelse. Vinklingar och förenklingar kommer alltid att förvrida bilden av vad som egentligen hände.

De elever som verkligen vill läsa historia ska naturligtvis få göra det, precis som andra gymnasieämnen, men tvinga inte på det på elever som ändå bara kommer att glömma bort rubbet så fort de fått godkänt i ämnet.

Bort med kärnämnen, och låt gymnasieelever lära sig det som faktiskt är relevant för programmen de läser!

måndag, oktober 29, 2007

Bortförklaringar

Ojsan. Så var det redan måndag igen. Någon Cynisk Söndag blev det inte denna vecka. Jag skulle kunna skylla på att jag inte orkade eftersom jag var uppe till över 2 på morgonen natten innan och kollade på Gudfadern II, eller på övergången till vintertid som störde rytmen, men mest berodde det på att jag helt enkelt inte hade nåt att vara cynisk över. Kalmar vann Allsvensk silver, Moderaterna röstade för könsneutralt äktenskap, och så var jag hos snart-svärfamiljen med fästmön och hade mysigt hela eftermiddagen. Oh well.

Vi får hoppas att Moderaternas beslut leder till ett snart resultat i Riksdagen, samt att Reinfeldt inte låter Kristdemokraterna sätta käppar i hjulet.

fredag, oktober 26, 2007

Metroid Prime 3

Igår fick jag hem ett av mina mest efterlängtade spel till Wii, nämligen Metroid Prime 3: Corruption. Metroid är en riktig älsklingsserie för mig, och har varit det ända sen NES-tiden, så det här spelet är verkligen något jag sett fram emot.

Prime 3 följer i samma spår som sina föregångare på Gamecube i stil och utförande. Det ska dock vara en del väsentliga ändringar, som mer interaktion med andra karaktärer, när tidigare spel har fokuserat på ensamhet. Detta har gett märkliga effekter i vissa recensioner; spelet har fått 5/5 eller 9/10 på många håll, men de som gett spelet 4 eller 8 har gjort så av en av två anledningar:

A) Spelet är för likt föregångarna.

B) Spelet är för olikt föregångarna.

Lite simplifierat kanske, men det är i princip kontentan. Nu är jag inte en sån som slaviskt följer recensioner när det gäller spelinköp (även om jag läser dem för att få en någolunda uppfattning om hur spelet är) men jag tyckte att det var lite roligt hur det kan bli.

torsdag, oktober 25, 2007

Jakten på publicering

Så var ännu ett pek inskickat, denna gång till Journal of Biomedical Materials Research, där jag faktiskt redan har en publicering. Så nu gäller det att hålla tummarna (fast det dröjer väl över en månad tills jag får svar). För några dagar sen skickade jag tillbaka en annan artikel till Molecular Immunology, som tidigare begärt några ändringar innan de kunde acceptera den. Det svaret lär jag förhoppningsvis få ganska snart.

I övrigt: hösttrötthet. Det är jobbigt att stiga upp på mörka, kalla, dimmiga morgonar. Tur att sommartid slutar nu på söndag.

funny cat pictures & lolcats - 5 more minutes.

tisdag, oktober 23, 2007

Lösa trådar

Den här veckan känns det mest som om jag bara knyter ihop en massa småtrådar som måste bli klara innan jag försvinner härifrån (högskolan, alltså). Jag inväntar besked från pek, gör salbokningar och kontrollerar tryckeriets tillgänglighet, och skickar email till många. Ändå känns det inte som om jag får något riktigt arbete gjort just nu. För det mesta är det bara "The Waiting Game" som gäller.

Apropå att byta ämne, så har Zack & Wiki nu kommit in på min lista med vill-ha spel till Wii. Kluriga peka-klicka äventyrsspel är en alltför utdöende konstform.

söndag, oktober 21, 2007

Cyniska Söndag: Burma

Sveriges befolkning verkar precis ha tillfrisknat från ännu ett virus. Även om dess varaktighet är kort, så hade den påtagliga symptom under sin verkningstid, som bl a fick folk att gå omkring på gator och tänka på länder långt borta, och plötsligt kollektivt klä sig i rött för en dag.

Uppståndelsen kring munkarna i Burma fick mycket uppmärksamhet i medierna ett tag. Förtrycket som Juntan utövat över sitt folk har visserligen pågått ett tag nu, men det började bli intressant för medierna när munkarna började protestera. Folk över hela världen blev plötsligt upprörda över det tyranniska förtrycket. De protesterade i sympati. De bar rött för en dag. Som vanligt åstadkom detta ingenting.

Jag betvivlar faktiskt ganska starkt att Juntan i Burma bryr sig om vilken färg folk i främmande länder har på kläderna, eller på något lands opinion om dem överhuvudtaget bortsett från möjligtvis Kina, och de känner inte för att göra något åt det. I korthet är det precis som varenda annan gång som förtryck i ett främmande land har uppmärksammats: folk blir upprörda ett tag, och sen glömmer de det när det inte är intressant för massmedierna längre. Hur mycket nyheter om Burma har vi sett den senaste veckan? Som högst en liten notis i marginalspalten i tidningen?

Visst är situationen i Burma förjävlig, men det är den på många ställen. Munkarna i Tibet är också förtryckta, men det är ju gamla nyheter. Ibland måste man helt enkelt inse att man inte kan göra något här hemifrån. Man kanske mår bättre själv om man visar sympati, men jag undrar hur många av de man visar sympati för faktiskt visste om att de fick sympati.

Det är Kina som håller i tåtarna i denna situation (och flera andra), men de är för angelägna att bevara status quo för att ändra på det. Vi i resten av världen skulle kunna bojkotta dem kommande Olympiska Spelen, men det skulle i förlängningen bara göra alla sura på varandra. Ekonomiska sanktioner, kanske? Fast Kina är ju en av världens mest betydande ekonomier, och då skulle vi förlora en massa pengar.

Kina lär knappast ändra på sig inom överskådlig framtid. Inte ens om du bär en röd T-shirt. Är den tillverkad i Kina, förresten?

fredag, oktober 19, 2007

Censurhelvete

Företaget Rockstar producerade nyligen spelet Manhunt 2 till PS2 och Wii, en psykologisk thriller som utmärker sig med att vara extremt ohyggligt våldsam och blodig. Den var faktist så våldsam att den totalförbjöds i England, och fick en AO-märkning i USA, vilket i princip betyder försäljningsmässig död för ett spel. Rockstar gjorde några ändringar i spelets design, där de främst gjorde "mordscenerna" så suddiga att det knappt gick att se vad som pågick. Detta räckte för att sänka det till M-märkning i USA.

Men det räckte inte för Englands censurer. De ansåg att spelet fortfarande var för hemskt för att kunna släppas. Detta innebär i förlängningen att, eftersom England är Europas största spelmarknad, spelet förmodligen inte kommer att släppas här förrän Rockstar har lyckats överklaga beslutet. Detta är synnerligen ironiskt då spelet hade kunnat släppas här (samt i många andra länder) i sitt ursprungliga skick. Nu kanske vi inte får spelet alls, eftersom Englands censurmyndigheter anser att de bara måste skydda sina invånare från denna fasansfulla tidsfördriv. Att de sen tillåter filmer som Saw och dess uppföljare utan problem belyser bara deras egna hyckleri.

Skulle jag köpa spelet? Kanske, beror på om det visade sig vara bra. Det är inte poängen. Jag hoppades verkligen att vi kommit förbi denna paranoia över våldsamma TV-spel, och att myndigheter inte skulle känna sig tvingade att skydda folk från sig själva. Vissa länder verkar dock fortfarande ha en bit att gå.

torsdag, oktober 18, 2007

Halo 3 vaddå?

Har aldrig riktigt förstått fascinationen för Halo-serien. Det kanske beror på att jag aldrig ägt en XBox-konsoll, men det beror nog främst på att jag inte är särskilt intresserad av FPS-spel eller online-spel. Vad jag kan se så verkar det dock vara den mest överreklamerade spelserien någonsin, fast utan att ha spelat spelen kan jag väl inte säga det med absolut säkerhet.

En som däremot har spelat det är "Zero Punctuation", en rolig recensent på The Escapist. Hans recension, som du kan se nedan, var så bra att man inte ens behöver vara intresserad av Halo för att uppskatta den.

onsdag, oktober 17, 2007

Äkta mat?

Tydligen blir vi alla dagligen lurade av matindustrins lögner. En ny bok har nämligen kommit med chockerande avslöjanden som att frysta kåldolmar faktiskt inte haft exakt samma recept i 80 år samt att pistageglass faktiskt inte är naturligt grön (utan är färgad med spenatextrakt).

Och jag som trodde att alla matförpackningar var exakt korrekta och tillförlitliga! (sarkasm)

Alltså, behöver vi verkligen en bok att tala om för oss att "Tryffelolja" faktiskt inte innehåller tryffel, eller att industrierna tillsätter förskönande tillsatser till maten? Har folk verkligen blivit blinda får som tror på allt industrierna och reklam säger?

Fler "avslöjanden":

- Balsamvinäger innehåller färgämne, åtminstone om man inte är beredd att betala 700 spänn för det. Flämt!

- "Färskpressad" apelsinjuice är faktiskt inte pressad direkt innan det lämnar fabriken. Tillsatser har det också, vilket kanske förklarar att det håller löjligt länge. Chockerande!

- "Citronpeppar" är inte en naturlig krydda. Nämen vad säger du?! Upprörande!

Så här är det: antingen kommer maten att vara bearbetad och innehålla tillsatser, eller så kommer det att vara dyrare och ha sämre hållbarhet (vilket i längden skulle påverka folks och landets ekonomi ganska så drastiskt). Färdigmaten du köper är inte, trots fina ord på förpackningen, precis som hemlagat. Utländska exotiska kryddor och såser är förmodligen inte autentiska. Det finns en innehållsförteckning om du verkligen måste veta vad din mat innehåller. Vi behöver inte den här viktigpetterns bok, men jag fruktar att folk kommer att köpa den ändå.

tisdag, oktober 16, 2007

Final Fantasy? Konsert? I STOCKHOLM?!

Det ska visst bli en internationell konsertserie med musik från Final Fantasy, med start i Stockholm av någon anledning. Vet inte om det finns tid/ork att faktiskt åka, men lusten finns definitivt! Det sägs att legenden Nobuo Uematsu själv kommer att vara på plats.

Källa: DN

söndag, oktober 14, 2007

Cyniska Söndag: Ungdomsvåld

De flesta virussjukdomar är övergående. Man får en sjukdom, blir sjuk i några dar till några veckor, och sen är man immun mot viruset. Kanske får man lite symptom av den igen i framtiden, men eftersom kroppen känner igen viruset, är det snabbt borta igen. Sen finns det allvarligare sjukdomar, vars effekter är kroniska och alltid närvarande. Man känner alltid av dem, även om vissa dagar är bättre än andra.

Vissa sjukdomar ligger dock kvar, latenta i kroppen. De ligger dolda under ytan och man märker egentligen bara av dem när de blossar upp till ytan och orsakar synliga skador. Immunsystemet sätts igång och forcerar den in i sina gömställen igen, tills det är dags för nästa uppblossande.

Massmediala sensationsnyheter går i stort sett efter samma mönster. Det finns de snabbt övergående, som fågelinfluensan (vi hör nästan inget alls om det idag, fast det fortfarande är lika potentiellt farligt nu som då), medan andra är mer kroniska, som klimatfrågan. Ett exempel på de uppblossande frågorna är ungdomsvåldet.

Våldet har i princip alltid funnits där; man ser ibland någon notis i tidningen eller hör ett bråk ute i gatan om man bor i stan. Men det är först när någon dör som det kommer upp till ytan och blir synligt. Reaktionerna är givetvis snabba: folk är upprörda, de manifesterar mot våldet och säger "aldrig igen", fast de mycket väl vet att det kommer att hända igen, bara kanske inte just där.

Manifestationer i all ära, men hur mycket nytta gör de egentligen? Är verkligen 'ungdomsvåld' en konkret maktfaktor som det går att demonstrera mot? Finns det manifestationer för ungdomsvåld? För mig låter det misstänkt likt USAs "Krig mot terror".

Det vore rätt naivt att tro att manifestationer på något bestående sätt verkligen påverkar ungdomsvåldet. Våldsverkarna kommer inte plötsligt börja tänka "ja jävlar, de har rätt!" Folk kanske får upp ögonen för det i åtminstone ett par veckor eller så, men i slutändan är det som att ge Panodil till en cancerpatient. Om några veckor kommer nyheternas kraft ha lagt sig, för att sedan blossa upp igen nästa gång någon dör som resultat.

Problemet med ungdomsvåld är systemiskt, och sådana problem brukar kräva systemskiftande botemedel. Ungdomarna som är inblandat i sånt här är uppfostrade av gäng snanare än föräldrar. Ett av problemen med dagens samhälle är att det är alldeles för lätt att skaffa barn. Således får vi föräldrar som egentligen inte har tid att uppfostra barnen, föräldrar som egentligen inte bryr sig, och föräldrar som rent av är direkt olämpliga att ha barn överhuvudtaget.

Problemställningen är knappast ny, men den ständigt ökande drivkraften att alla ska ha en karriär har ökat antalet föräldrar i den första kategorin som nämndes ovan. Inte för att jag säger att man ska gå tillbaka till att kvinnan ska vara hemma med barnet tills det är 18. Jag säger faktiskt inte att jag har lösningen alls. Idéer finns ju, som exempelvis införande av föräldralicens, men i längden finns det inget som är direkt genomförbart i dagens samhälle.

Det är vad folk borde ägna sin tid åt i stället för att manifestera: försöka komma på hur det har blivit så här och hur man ska göra något åt det. Men det tvivlar jag på att folk kommer att göra. Jag undrar ibland över hur många av de föräldrar som demonstrerade själva har tonåringar som de inte har en aning om vad de gör på lördagkvällar.

fredag, oktober 12, 2007

Mystisk illusion

Daily Telegraph har ett test för att se vilken hjärnhalva som man använder mest:

Till testet.

Om man ser kvinnan dansa medurs, använder man enligt artikeln högra sidan mest, och tvärtom.

Jag såg den rotera medurs först, by the way, vilket var smått överraskande. Fast med lite träning kan jag få den att byta riktning.

Är TV-spel kultur?

Folkpartisten Camilla Lindberg lämnade in en motion till Riksdagen om att momsen på TV-spel skulle sänkas, från dagens 25% till 6% som i resten av kultursektorn. Detta blev hon utskrattad för, men är det verkligen så absurt? Varför räknas inte spel som kultur?

TV-spel kan mycket väl vara konstverk. Det finns spel med magnifika bildspel och poetiska berättelser, där spelaren engageras i historien på stundtals hjärtrörande sätt. Visst, sen finns det också mängder med spel som bara är till för underhållning för stunden, eller halvt poänglöst våld, men detta gäller väl för både film och böcker också? Är exempelvis mästerverk som ICO av mindre kulturellt värde än Rush Hour 3?

Kulturmomsen är i och för sig ganska idiotisk överlag. Varför räknas exempelvis biografer till 6%-gruppen, medan DVD-filmer är 25%? Varför räknas CD-skivor och böcker, men inte talböcker om de innehåller musik? (Källa: Skatteverket) Kan inte kulturmomsen göras rättvis, kan den lika gärna avskaffas.

onsdag, oktober 10, 2007

Sonic + Smash = Sant

OBS! NÖRDVARNING I DENNA POST!

I dag exploderade Internet för Nintendo-fans. Det länge spekulerade ryktet har bekräftats: att Sonic kommer att vara en karaktär i Super Smash Bros. Brawl.

För de som inte vet, är Super Smash Bros. en spelserie där karaktärer från alla möjliga Nintendo-spel slåss mot varandra i frenetiska och ofta ganska bisarra strider. Det andra spelet i serien, Melee, var möjligtvis det allra mest populära spel till Nintendo Gamecube, och uppföljaren till Wii är ett av dem mest efterlängtade spelen på länge.

Smash Bros. har präglats av att endast innehålla renodlade Nintendo-figurer, men det senaste spelet har ruckat lite på detta. Det började när spelet introducerades under E3 '05, där man fick se karaktären Solid Snake från Metal Gear Solid serien. Fansen har sedan dess spekulerat att Sonic, SEGAs gamla maskot, också skulle göra entré, vilket bara förstärktes när Mario and Sonic at the Olympics annonserades. Nu har det alltså bekräftats.

Dessvärre verkar det också som om spelet har blivit försenat, men mig gör det inte så mycket. Vi i Europa skulle ändå inte få det förrän början av 2008. Men det är synd att spelet inte kommer att hinna med julhandeln i USA i år.

Inte att det spelar sån stor roll. Folk kommer att köpa det ändå.

tisdag, oktober 09, 2007

Dagens musiktips

I en lite mindre kverulant anda vill jag tipsa om musikern Ally Kerr, som är en skotsk gitarrist/sångare som blivit lite känd i Japan, men inte så mycket i väst. Hans musik påminner lite om tidig Simon & Garfunkel, eller mer kontemporärt vår svenske sköngitarrist José González. Smakprov samt möjlighet att köpa CD (i fysisk eller nedladdningsbar form) finns här.

Bad Science

Så var det dags igen. Överst på aftonbladet.se kan man idag läsa att Mobilen ger hjärntumör. Enligt artikeln har en ny stor studie visat att risken att drabbas av hjärntumörer ökar med 50% vid användning av mobiltelefon i 1 timme dagligen i 10 år.

Det första man kan påpeka är att det är rätt mycket mobilanvändande. Men jag vet att vissa är väldigt mobilberoende och siffran är inte helt orealistisk, även om det knappast omfattar hela den mobilinnehavande populationen.

Det jag hellre vill påpeka är att en 50%-ig riskökning inte är särskilt mycket i en sjukdom som ändå har en så låg spridning. Om man faktiskt läser själva vetenskapliga artikeln som Aftonbladet pratar om, kan man se att de främst pratar om acoustic neuroma och glioma, som har en incidence på ca 1:100 000 och 3,4:100 000 respektivt [1] , [2]. För jämförelsens skull är risken att dö i en trafikolycka ca 4,4:100 000 enligt Vägverket, fast där hör man minsann aldrig att ens risker att dö i trafiken ökar rätt många gånger så fort man sätter sig i en bil.

Annat jag kan anmärka i artikeln (den vetenskapliga, alltså) är att det inte alls är någon ny storstudie som Aftonbladet vill få oss att tro, utan är bara en sammanfattning av många andra äldre studier. Jag kan faktiskt inte ens hitta var de nämner just en 50% riskökning.

Nu är jag inte kritisk mot själva forskningen. Givetvis tycker jag att forskning är bra, för annars skulle jag ju inte syssla med det. Rapporterna om mobilstrålning är motstridiga och mycket finns kvar att göra. Det jag tackar mig för är massmediers ständiga sensationsrapporter och absurda förenklande: "en gubbe i vit rock säger att det är så här, så det måste vara så!" Att mannen bakom artikeln sen går ut i tidningar som Aftonbladet och eggar på dem tyder på ansvarslöshet och trånande efter uppmärksamhet (och därigenom forskningsanslag).

måndag, oktober 08, 2007

Hollywood Rant

Jag går inte på bio. Inte längre, i alla fall (fast det händer att jag köper en DVD då och då). Förr i tiden var jag en rätt van biobesökare, men vid nåt tillfälle upptäckte jag att jag helt enkelt inte hade lust att betala över hundra spänn för att först sitta genom 20 minuters reklam för att sedan kolla på överdrivet långa filmer av ständigt dalande kvalitet.

Vid exakt vilket tillfälle var det som Hollywood fick slut på idéer? Nästan alla filmer som görs nu för tiden är antingen:

- Uppföljare till en mer eller mindre gammal serie med filmer, vare sig serien skulle behöva det eller inte. Exempelvis bland kommmande filmer: Jurassic Park 4, Indiana Jones 4, The Mummy 3, Spiderman 4.

- Remakes (Escape from New York, Hellraiser)

- Filmer som bygger på en i princip död franchise, som i vissa fall inte var särskilt kända till att börja med, och som Hollywood försöker 'återuppliva' genom att förvränga dem till oigenkännlighet: Ex. Transformers (har visserligen släppts, men borde nämnas i alla fall), G.I. Joe, He-Man, Voltron, Underdog, samt Alvin & the Chipmunks.

Ytterligare en film som hamnar i den sista kategorin, och som mina vänner vet att jag har ett personligt korståg mot, är The Seeker: The Dark is Rising. Denna film bygger (och jag använder ordet ytterst löst) på en gammal serie med ungdomsfantasyböcker av Susan Cooper, som jag var/är väldigt förtjust i. Böckerna präglades av en härligt mörk och lågmäld stämning med stor bakgrund i keltisk och Arturiansk mytologi. Filmen är en specialeffektspäckad action-äventyr där nästan alla mytologiska inslag försvunnit och där huvudkaraktären (i böckerna en 11-årig brittisk pojke som egentligen är uråldrig) förvandlats till en 14-årig amerikansk snorunge med tjejproblem. Jag tänker inte lista upp allt som är fel med filmen (det har andra gjort bättre), men man kan undra varför producenterna valde att köpa rättigheterna överhuvudtaget när de ändå tänkt strunta fullständigt i originalstoryn. Varför inte bara göra en helt egen film? Det är väl inte så många som ens vet vad The Dark is Rising är?

Nåja. Lite (skade)gläde kan jag få ut av att filmen, som nyligen släpptes i USA, verkar ha bombat både försäljningsmässigt och kritikermässigt. Det är dock ändå synd att en så bra bokserie ska tvunget vara associerat med sånt skräp.

Jag måste ju undra: Har Hollywoodfilmer verkligen blivit sämre överlag, eller är det bara jag som blivit en sur gammal gubbe?

UPPDATERING: Måste bara ha med den här recensionen av Ebert and Roeper (som just den här gången var Wilonsky and Roeper) där de sågar filmen fullständigt med några härliga kommentarer.

UPPDATERING 2: Ännu en svidande recension.

torsdag, oktober 04, 2007

Lägesrapport

Arbete: Håller på att göra några sista finjusteringar på min doktorsavhandling, som ska till tryckning mot slutet av månaden. Själva sammanfattningsdelen (den s.k. 'kappan') är i princip färdig, egentligen. Jag sitter mest och väntar på besked om mina pek (vetenskapiska för publicerad artikel). Ganska lugnt läge.

Hem: Inte så mycket att kommentera. Mys med fästmön och bus med katterna. Trivsamt.

Spel: Börjar närma mig slutet av Paper Mario, det gamla N64-spelet som jag har nedladdad på min Wii. Ser med stor förväntan fram emot Metroid Prime 3, som släpps senare denna månad, och som jag har förbokat. Annars har jag en del DS-spel som ligger och väntar på att spelas klart. *hostFinalFantasy3host*

TV: HEROES!

Ganska lugnt på alla fronter, alltså. Fast framtiden lurpassar i ögonvrån. Hur läget blir efter min doktorandtid är alltjämt ovisst. Vi får se vad ödet har i beredskap.

Genesis

Så har ännu en blogg trätt in i den redan övermättade bloggosfären. Varför, kan man kanske fråga sig. Vad är det för kuf som inkräktar på min tid och bandbredd?

En kort introduktion: Jag är en svenskfödd, USA-uppväxt och åter-svenskifierad man som just nu håller på att avsluta min tid som doktorand på Högskolan i Kalmar. Mitt forskningsområde är biomedicinsk vetenskap, närmare bestämt immunologi, ännu närmare bestämt komplementsystemet. Jag är i skrivande stund 27 år, och bor med min fästmö och tre katter i en lägenhet i Kalmar.

Mina intressen kan du se i min profil, så dem tänker jag inte lista här. Jag kan nämna att denna blogg kommer att handla om lite allt möjligt. Jag har ingen specifik målgrupp, egentligen. Den enda person jag skriver för är mig själv.

So there you have it. Take it or leave it.