måndag, december 31, 2007

Gott nytt urk

Sitter här med en extremt jobbig förkylning som jag haft sen den 27:e. Feber, hosta och slem har avlöst varandra och just nu känns mitt huvud lite som ett vätskefyllt bowlingklot på en halmstock.

Men! Det är ändå nyårsafton idag, så lite gott humör får man väl försöka snyta fram. Jag ska väl vara glad att jag åtminstone fick vara frisk över julen. Och värre än en förkylning kan det ha varit. Jag klarar mig rätt bra bara jag fyller mig själv med diverse farmakologiska hjälpmedel.

Så hur summerar jag då 2007? Ett rätt händelserikt år för min del. En doktorsexamen, en förlovning samt en ny katt hör till årets bedrifter. Den här bloggen fick också sin födelse. Men i övrigt har det mest bara varit ännu ett år att föra in i protokollet. Åren bara rusar förbi nuförtiden och rätt vad det är så står vi ute på gräsmattan och småhuttrar med bubbelvin in näven och ooo-ar över fyrverkerier ännu en gång. Vart tar tiden vägen egentligen?

Hur blir 2008 då? Svårt att säga, men det lär nog bli intressant. För min del gäller det att hitta arbete, och det blir spännande att se vart det för mig. Läget i omvärlden lär bli händelserikt också: val i USA, OS i Kina och situationen i Pakistan, bland annat.

Det här året kan bli en rysare!

onsdag, december 26, 2007

Julspel

Så har julen kommit och gått ännu en gång. Själva firandet "hemma" i Trekanten var en mysig historia, och det blev en del trevliga presenter. Det blev en hel del spel faktiskt, närmare bestämt Resident Evil: Umbrella Chronicles till Wii, Valkyrie Profile 2 till PS2 samt The Witcher till PC. Eftersom fästmön fick några intressanta spel också, bl a Rogue Galaxy och Phantom Hourglass har jag fullt upp.

Ett spel jag dock precis blev färdigt med är Portal som jag nämnt i ett tidigare inlägg. Jag kan säga att det är ett härligt nyskapande spel med mycket svart humor. Rekommenderas starkt, trots att det bara är 3-4 timmar långt.

Ett stort tack till alla som hjälpte till att göra julen härlig i år också!

Här är förresten slutlåten i Portal, skriven av Jonathon Coulton. Ett härligt avslut till ett härligt spel.

lördag, december 22, 2007

Julstrul

Var på Maxi idag och handlade lite småsaker som vi behövde inför julen. Att ge sig ut i handeln två dagar innan julafton, och på en lördag dessutom, är något jag inte rekommenderar. Knökfullt var det, men eftersom jag bara hade min lilla kasse kunde jag lätt navigera bland kund- och barnvagnarna som fyllde gångarna. Eftersom jag dessutom är scanningkund slapp jag någon kö när jag skulle ut också. Jag blev visserligen avstämd, men det gjorde inget då jag hade så lite saker. Värre hade det varit om det hade blivit så i måndags när summan blev över tusenlappen. Således kunde jag förnöjt ge mig iväg hemåt (till fots) med det jag skulle ha.

Jag kommer aldrig att förstå varför det är så många som väntar till precis innan julafton för att storhandla. Kan det verkligen vara värt helvetet att tränga sig fram med sin kundvagn eller spendera lång tid med att hitta en enda ledig parkeringsplats? Handlar det om tidsbrist eller bara prokrastination?

Ja ja. Förhoppnings lyckas dessa människor ta sig hem med sina matvaror också, förr eller senare. Själv ska jag nu återgå till min matlagning, som just nu består av rullsylta, brunkål och revben.

Nu blir det inget mer bloggande för min del fram till efter julafton, så jag får väl säga god jul/hanukkah/saturnalia/midvinterblot/måndag!

fredag, december 21, 2007

Prioriteringar

Nu har Vatikanen vaknat igen: Idag på DN kunde man läsa att Vatikanen fördömer "Guldkompassen", alltså den nya fantasyfilmen som är uppe i biograferna. Deras motivering bygger på bl a att världen som boken utspelar sig i "bygger på enskilda individers förmåga att påverka händelseförloppen." Usch så hemskt! Hur ska det gå med dagens ungdom om de börjar få för sig att de själva kan påverka världen och sina egna liv? Det är bra att Vatikanen prioriterar såna viktiga saker framför exempelvis folkmord, sjukdomar och svält.

En prioriteringsförmåga av liknande rang hade veckans vinnare av en Darwin Award: En man som tydligen tyckte att en bra bild på en tiger var viktigare än hans eget liv. En riktig Darwin blir det förstås inte, eftersom han redan hunnit få avkomma, men ett hedersomnämnande ska han ha i alla fall.

onsdag, december 19, 2007

Året som gått: Spel

Det har varit ett händelserikt år på videospelsfronten. Den nya generationens konsoller har fått tillfälle att visa vad dem kan. Här följer min högst ovetenskapliga analys av varje system. Observera att jag kommer att nämna system och spel som jag själv inte spelat här. Jag tar även inte upp PC-spel här, det får någon annan göra.

Nintendo Wii, den konsoll av den nya generationen som jag faktiskt äger, började året väldigt starkt försäljningsmässigt. I flera månader var den i princip slutsåld överallt, och nya leveranser försvann snabbt. Mot årsslutet har man sett fler och fler Wii:n i butikerna, men så här framåt jul lär de ta slut igen. Den relativt låga prisklassen, de familjevänliga spelen, och naturligtvis den nyskapande rörelsekänsliga kontrollen hade lätt att tilltala dem stora massorna.

Men hur var det med spelen då? Faktum är att bland spelen som kom till Wii var det mycket, mycket skräp. Detta är i och för sig inte så oväntat; dels vaknade tredjepartsutvecklarna väldigt sent när de upptäckte att Wii skulle bli en hit och hastade således genom ett stort antal spel, dels präglas alltid den störst säljande konsollen av s k 'shovelware' (se ex. PS1 och PS2). Därför blev det många spel som egentligen var mediokra till att börja med och som inte blev bättre för att de fick påklistrade rörelsekontroller.

Men det fanns juveler bland skräpet, varav de flesta släpptes mot slutet av året. Metroid Prime: Corruption, exempelvis, som skapade ett lysande avslut på en lysande serie, och samtidigt perfekt implementerade Wii:s kontroller. Sen har vi naturligtvis Super Mario Galaxy, det senaste äventyret med den välkända rörmokaren som fått lysande recensioner så gott som överallt, och är en tydlig kandidat som årets spel. Det finns några andra bra spel som släppts till konsollen i år, men det är dessa som lyser starkast. Och nästa år har vi det länge emotsedda Super Smash Bros. Brawl att se fram emot.

Bättre på spelfronten har det nog gått för XBox 360, som visserligen också haft ett extra år på sig att skaka fram bra spel. Det mest naturliga att nämna först är konsollens storsäljande lokomotiv, Halo 3, men eftersom jag redan sagt vad jag tycker om det så kan vi lämna den så länge. Mer intressanta för mig är Bioshock och Mass Effect, det sistnämnda särskilt då det är av samma företag som gjorde Star Wars: Knights of the Old Republic, ett RPG som jag tyckte väldigt mycket om. Mass Effect verkar vara ännu ett lysande spel, och är nästan nog att få mig att vilja köpa en 360.

Så varför har jag inte det? Ett spel räcker tyvärr inte som motivering för att köpa en konsoll. Det finns andra spel som intresserar mig, men många finns även till PC (exempelvis det lysande spelet Portal som jag laddat ner från Steam). Dessutom lider 360 fortfarande av stora problem när det gäller hårdvarans hållbarhet. Som en som är uppväxt med Nintendo är jag van vid att mina spelkonsoller ska fortsätta fungera genom det mesta.

Playstation 3 finns det egentligen inte så mycket att säga om. Sony satte helt enkelt ett alldeles för högt pris på konsollen och hoppades på att HD-filmformatet Bluray skulle ge den ett lyft. I stället fortsätter den att knaggla på med relativt låga försäljningssiffror. Dess största problem verkar vara att den inte får något riktigt systemsäljande spel. Kanske blir FFXIII räddningen, men det är långt tills dess.

Bättre har det gått för föregångaren Playstation 2, som trots att den är i slutet av dess livscykel fortfarande har några bra spel att komma med, mycket tack vare den enorma användarbasen. Spel som God of War 2, Rogue Galaxy och det underbara Okami visar att det fortfarande finns lite krut kvar i den gamla maskinen.

På den bärbara fronten fortsätter Nintendo DS att krossa allt motstånd. Sonys PSP har, fast det säljer långt ifrån dåligt, halkat långt efter det tvåskärmade fenomenet. Jag ska inte gå så djupt in på spelen här, men Pokemon och Zelda: Phantom Hourglass är bland dem spel som haft störst betydelse i år. Även om jag personligen är mest förtjust i Phoenix Wright-spelen.

Till sist kan jag avrunda med en intressant rapport som förhoppningsvis dödar några av dem myter som finns om att tv-spelande skulle ha negativa effekter på ungdomar. Inte för att jag tror att kritikerna faktiskt kommer att läsa den. Tur att det finns eldsjälar som står för vår kultur också.

tisdag, december 18, 2007

Galaktisk WMD?

Rymden har än en gång påvisat jordens futtighet i det stora Alltet: ett svart hål har setts slunga ut en gigantisk dödsstråle mot en av våra granngalaxer. Strålen beräknas vara ca 1000 ljusår bred och 20 000 ljusår lång, och skulle sterilisera alla livsbärande planeter det träffade. Vi får skatta oss glada att vi inte befinner oss i dess väg.

Undrar hur stor sannolikheten är att GW Bush kallar det svarta hålet för terrorist med massförtörelsevapen?

(Det verkar f ö som om Basse och jag skrev om samma sak oberoende av varandra. Fast han har ett klipp med Eddie Izzard, vilket naturligtvis ger bonuspoäng.)

söndag, december 16, 2007

Cyniska Söndag: Miljöhysteri

Efter mycket förhandlingar har äntligen klimatmötet på Bali nått en överenskommelse. Överallt ser vi maningar att sänka vår energiförbrukning, använda miljövänliga bränslen, och köpa ekologisk mat. Och folk hakar på trenderna som berusade square-dansare.

Först och främst, jag förnekar inte att mänskligheten har påverkat jordens klimat till det (för det mesta) sämre. Skogsskövling, övergödning, förorening och andra effekter har vi spridit vilt omkring oss med störst tanke på vår egen vällevnad snanare än för naturens bästa. Att global uppvärmning sker betvivlar inte jag, ej heller att det åtminstone delvis beror på mänsklig aktivitet (fast det är omöjligt att objektivt bedöma hur stor den delen är).

MEN!

Människor verkar ha svårt att bedöma på ett sakligt sätt vilka förändringar som vore lämpliga för att förbättra situationen. På sistone har det till exempel dykt upp några intressanta artiklar om etanolbilar. Dessa "miljöbilar" har på senare år blivit en sorts samvetsmässig livlina som miljömedvetna klamrat sig fast vid likt galna föräldrar på den sista trendleksaken i affären dagen innan julafton. Visst, det är förnyelsebar energi, men vad de flesta inte verkar tänka på är att det är extremt resurskrävande att producera etanol. Det betyder mer skogsskövling och att folk som vanligtvis producerar mat i fattiga länder producerar spannmål till etanoltillverkning i stället för att det är mer lönsamt. På liknande sätt blir det allt fler som börjar köpa "miljömärkta" varor, som visserligen kanske minskar förbrukningen av pesticider och dylikt, men också att skörderna blir mindre och att mer resurser krävs för att producera mindre mängder mat.

Att komma på nya miljövänligare tekniker är bra, men det krävs också att man inte hakar på varenda nya trend som kommer utan att tänka alls på dem mer långsiktiga konsekvenserna. I slutändan kanske man gör mer skada än nytta, bara för att man vill stilla sitt dåliga samvete.

fredag, december 14, 2007

Enter the Doctor

Så var man alltså officiellt doktor. Disputationen gick väldigt bra, och lyckligtvis hade jag en duktig och kunnig opponent. Några kluriga frågor blev det, men det gör det bara lite mer spännande. Överlag verkade hela betygsnämnden vara allmänt positiv. Några fina presenter blev det också från diverse håll.

Det känns väldigt bra just nu. En stilla lugnhet som liksom lägger sig över livet. Nu är det här klart. Nu kan jag gå vidare till nästa steg, vad det nu blir.

Men det ska jag inte tänka på nu. Ikväll ska det bara mysas med en god middag hemma.

För att göra det lite extra festligt har jag dessutom gjort om bloggen lite.

torsdag, december 13, 2007

The Final Countdown

Imorgon smäller det. Klockan 9.15 i hörsalen (N2007) i Västergård, den byggnad är tillbyggd på Norrgårds "baksida".

Be there! Or be... somewhere else.

tisdag, december 11, 2007

Magstarkt

(Hade egentligen tänkt vänta med det här till söndag, men jag klarar det inte.)

Ännu en gång har "grävande journalistik" avslöjat en jätteskandal: ICA märker om kött! Eller, ja, några enstaka handlare. I Stockholm. Vidrigt! Alla måste genast sluta köpa från ICA i hela landet! Företaget är i krismöte!

Den första tanken som slog mig i allt det här var: so what? Varför ska jag bry mig om enstaka företeelser i Stockholm. Det förekommer säkert i andra butiker i landet också, men det är knappast en affärspolicy hos ICA. De kortsiktiga vinningarna skulle aldrig täcka dem PR-mässiga förluster som skulle drabba (och har drabbat) företaget vid avslöjande. Och även om köttet jag köper skulle visa sig vara äldre än vad det står, vad spelar det för roll? Blir man sjuk av kött har man inte tillagat det ordentligt. Om inte smaken är påverkad bryr jag mig egentligen inte.

40% har svarat på Aftonbladet att de tänker sluta handla hos ICA efter skandalen, vilket bara ännu en gång visar att fårmentaliteten fortfarande är i god form. Lyckligtvis brukar flocken även ha ganska kort minne, så jag gissar på att ICAs kassor kommer att ha ringlande köer igen inom kort.

Nu kom för övrigt nyheten som en blind man i en grotta i Tibet borde sett komma: Att det inte bara förekommer på ICA. OMFG! Så det finns alltså idioter överallt?! Det hade jag aldrig kunnat gissa.

måndag, december 10, 2007

Nobelsnark

Inget Cyniska Söndag denna vecka. Jag får nog finna mig i att bara skriva vissa söndagar, då jag har tid och ork.

Just nu pågår Nobelfesten för fullt, och som vanligt är det få 'vanliga' människor som orkar bry sig alltför mycket. Inte för att racka ner på själva priset, jag kanske själv står där en dag (vadå ego?), men det känns som om festen ägnas betydligt mer uppmärksamhet än vad folk i gemen är villiga att ge.

Fast Alex Schulmans direktrapportering från festen (via mobilen) är kul läsning. Man önskar att fler kunde vara lite mer skojfriska gentemot denna extremt dammiga tradition. Då kanske man rentav kunde orka kolla på den.

lördag, december 08, 2007

Tillbaka till verkligheten

Jahapp, nu får man väl ta och fortsätta med det som behöver göras. Finslipa disputationen, läsa på, och så det där med jul också. Tacka gudarna för Internet.

Fick i alla fall en glad nyhet om att ytterligare ett av mina pek har informellt accepterats, vilket känns bra.

Bara en vecka kvar, sen är jag (förhoppningsvis) doktor!

torsdag, december 06, 2007

Magiska stunder

Är nu tillbaka från Stockholm. Var egentligen tillbaka igår, men var för trött från resan för att orka skriva.

Det finns vissa stunder i livet som bara kan beskrivas som magiska. Final Fantasy: Distant Worlds var en av dem. Att uppleva den musik som man älskat i så många år framförd på detta vis, av Stockholms Symfoniorkester i ett i princip fullsatt Konserthus (över 1700 platser), var överväldigande. I synnerhet när man visste att detta var världspremiär för en konsertturné som skulle pågå över flera år. Allmänna Sången som kör i vissa av låtarna bidrog till den episka stämningen, liksom närvaron av operaartister, främst den lysande sopranen Elisabet Strid.

Konserten var välarrangerad. I bakgrunden ovanför scenen fanns en stor skärm där de ackompanjerade musiken med filmsekvenser från dem spel som musiken kom från. I dem äldre spelen blandade de friskt med 8-bits-originalen och klipp från nyare remakes samt konceptsbilder från den store konstnären Yoshitaka Amano, vilket oftast fungerade väldigt bra. Filmsekvenserna var ibland rörande, ibland bara bakgrund till musiken, och då och då skojfriska. Som när man fick se en ren spelsekvens från FFVIII (på japanska) där karaktärerna sprang runt i en stad. Orkestern var tyst, och det enda man hörde var ljudeffekter från spelet, bl a en skällande hund. När karaktärerna sedan sprang in i en strid i spelet, började orkestern på Don't Be Afraid. (I sann Internetanda tog det bara några timmar tills klipp från i princip hela konserten var ute på YouTube.) Arrangörerna lyckades med hjälp av dessa sekvenser göra konserten maffig och opretentiös samtidigt.

Så till min summering av kvällen:

Negativt:

- Vissa filmsekvenser återanvändes

- Kaotisk rusning efter tröjor, postrar och skivor som var till salu

- Konserten tog slut

Positivt:

- Allting annat

Mest oväntat:
Första encore som visade sig vara Terra's Theme från FFVI. På skärmen hade de dessutom gjort eftertexter till konserten på den scen i spelet där man vanligtvis får se spelets credits rulla förbi.

Mest saknat på skivan:
To Zanarkand. Visserligen var jag aldrig förtjust i FFX, men det är en mycket fin låt.

Mest magiskt:
Svårt att välja. Det står mellan två stycken:

- Inledningslåten Liberi Fatali. Dels är låten så oerhört maffig och pampig, dels upplevde jag en sådan eufori över att faktiskt vara där och höra på konserten, Tårarna var nära.

- Operan Maria and Draco (klipp i två delar). Jag trodde att det bara skulle vara arian, men de framförde faktiskt (en redigerad version av) hela operan från spelet. De duktiga sångrösterna och den vackra musiken var överväldigande, och tårarna var återigen nära.

Mest pirrigt:
"Meet and Greet" sessionen efter konserten. Då fick man skaka hand med och få autograf från Uematsu själv. Vad säger man egentligen till en levande legend? Jag minns att jag lyckades yttra ett arigato gozaimasu men i övrigt är det lite suddigt.

Kvällens eloge:
Går till dirigenten Arnie Roth, en rolig och oerhört duktig dirigent utan vars bidrag konserten inte hade blivit av, i alla fall inte med världspremiär i Stockholm. Hans autograf fick man också på "Meet and Greet." You rock, Arnie!

Sist, till alla Final Fantasy-fans i landet som missade denna konsert, kan jag bara säga att jag tycker synd om er.

Jag lämnar av här till andra delen i operan. Lyssna och njut.

måndag, december 03, 2007

Iväg igen

Nu är allt packat och klart för tågresan till Stockholm i morgon. Går allt enligt planerna får vi lyssna till skön musik i morgon kväll och dessutom träffa Uematsu-sama i egen hög person. Rapport följer efter hemkomsten på torsdag.

Tills dess, kolla in den officiella (japanska) hemsidan för ett nytt uppkommande RPG till Wii: Fragile. Spelet utvecklas av skaparna bakom mästerverk som Baten Kaitos, så jag har stora förhoppningar.

söndag, december 02, 2007

Cyniska Söndag: Barnarbete

I veckan kunde vi läsa och höra, tack SVTs Agenda och deras "grävande journalistik," om att barn plockar bomull åt H&M. Genast var det sedvanliga utrop om ve och fasa, och alla borde minsann sluta köpa deras produkter, då en leverantör till deras leverantör har ägnat sig åt denna fasansfulla metod.

Först och främst är man en naiv idiot om man tror att det är bara H&M som ägnar sig åt detta. Andra företag kanske har det längre bak i processen, och således svårare att upptäcka, men man kan nog räkna med att det förekommer på andra ställen också. Vore det inte för dylika producenter skulle de kläder vi köper nog kosta lite mer. Men det är inte därför jag skriver det här.

De mest högljudda mot barnarbete säger att vi genast borde bojkotta produkter som använder det, så att de stackars barnen kan gå i skola i stället och vara barn. Visst, för all del. Samtidigt kan väl George W. Bush gå omkring i Bagdads gator och distribuera tusenlappar åt de som fått livet förstört av kriget. Kort sagt, resonemanget att bara vi slutar köpa deras produkter så kan de sluta jobba och allt är frid och fröjd, är blåögt så det förslår.

Barnen jobbar inte för att jobben finns, de jobbar för att de måste. Deras familjer behöver pengar. Jobbade inte barnen med bomullsplockning skulle de i stället vända sig till andra inkomstmöjligheter, exempelvis prostitution. Samtidigt är det så att utan det som barnarbete producerar skulle de länder där det bedrivs genast få sämre ekonomisk status än vad de redan har.

Låt mig göra det klart att jag tycker att det är förjävligt att barn måste arbeta för löjligt lite lön bara för att överleva, men bojkott och förbud kommer knappast att göra saken bättre. Det är lite som att ta bort mat från svältdrabbade länder för att det kan innehålla pesticider. Man kanske menar väl, men i slutändan gör man bara saken ännu värre. I stället för att angripa barnarbetet i sig, måste man nog försöka åtgärda sjukdomen som orsakat det, nämligen det ekonomiska och politiska tillståndet i dem respektive länderna.

Fast det är mycket jobbigare.